PERSONALDOMSTOLENS BESLUT

(första avdelningen)

den 4 november 2008

Mål F-18/07

Luigi Marcuccio

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Begäran – Uttryckligt avslag som delgivits efter tyst avslag – Rent bekräftande rättsakt – Klagomål som framställts för sent – Uppenbart att talan ska avvisas”

Saken: Talan väckt av Luigi Marcuccio, enligt artikel 236 EG och artikel 152 EA med yrkande dels om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av kommissionen den 25 oktober 2005 att avslå hans begäran att han ska förklaras ha en allvarlig sjukdom i den mening som avses i artikel 72 i tjänsteföreskrifterna och i Europeiska gemenskapernas sjukförsäkringssystem.

Avgörande: Talan avvisas, eftersom det är uppenbart att den inte kan prövas i sak. Kommissionen ska utöver sina egna rättegångskostnader ersätta två tredjedelar av sökandens rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Rättsakt som går någon emot – Begrepp – Uttryckligt beslut om avslag av en begäran, som delgivits efter ett tyst avslag som vunnit laga kraft – Bekräftande rättsakt

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 90 och 91)

2.      Förfarande – Rättegångskostnader – Ersättning – Särskilda omständigheter

(Förstainstansrättens rättegångsregler, artikel 87.3, första stycket; personaldomstolens rättegångsregler, artikel 122)

1.      Ett uttryckligt avslagsbeslut avseende en föregående begäran, som delgivits den berörda parten efter ett tyst avslagsbeslut som vunnit laga kraft, utgör en rättsakt som enbart bekräftar det tidigare beslutet och kan därmed inte ses som en rättsakt som går någon emot och som kan bli föremål för en ogiltighetstalan enligt artikel 91.1 i tjänsteföreskrifterna.

(se punkt 27)

2.      Enligt artikel 87.3 första stycket i förstainstansrättens rättegångsregler, vilka i tillämpliga delar gäller personaldomstolen till dess att personaldomstolens rättegångsregler träder i kraft den 1 november 2007 kan rätten besluta att kostnaderna ska delas, om särskilda omständigheter motiverar det.

En särskild omständighet som kan medföra att sökandens rättegångskostnader ska delas mellan den berörda institutionen och sökanden kan vara att administrationen, när en talan avvisas för att det föregående klagomålet ingetts för sent, inte har informerat sökanden att det beslut klagomålet avsåg utgör en enbart bekräftande rättsakt som inte kan angripas genom en ogiltighetstalan, och dessutom inte påpekat att klagomålet riskerade att komma in för sent, vilket därigenom, med åsidosättande av omsorgsplikten, kunde inge tjänstemannen den felaktiga uppfattningen att om han väckte talan skulle denna kunna tas upp till sakprövning.

(se punkterna 35–39)