Language of document : ECLI:EU:F:2010:138

PERSONALDOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 28 oktober 2010

Mål F-23/09

Maria Concetta Cerafogli

mot

Europeista centralbanken (ECB)

”Personalmål – Anställda vid ECB – Utnämning tills vidare av en anställd – Meddelande om lediga tjänster – Rättsakt som går någon emot – Bestående nedsatt arbetsförmåga – Berättigat intresse av att få saken prövad”

Saken: Talan väckt med stöd av artikel 36.2 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemt och Europeiska centralbanken, som bilagts EG‑fördraget, varigenom Maria Concetta Cerafogli yrkar ogiltigförklaring av för det första ECB:s beslut av den 17 juli 2008 att utse en anställd som rådgivare tills vidare, för det andra av meddelandet om lediga tjänster ECB/074/08 som publicerats för att tillsätta tjänsten, för det tredje av beslutet av den 20 november 2008 att tillsätta L på tjänsten, och för det fjärde ett yrkande att ECB ska förpliktas att utge skadestånd.

Avgörande: Talan ogillas. Vardera parten ska bära sin rättegångskostnad.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Anställda vid Europeiska centralbanken – Talan – Rättsakt som går någon emot – Begrepp – Beslut om utnämning tills vidare som inte direkt och omedelbart påverkar vederbörandes intressen – Omfattas inte

(Protokoll om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, artikel 36.2, tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

2.      Tjänstemän – Talan – Berättigat intresse av att få saken prövad

3.      Tjänstemän – Talan – Rättsakt som går någon emot – Meddelande om lediga tjänster – Villkor som utesluter tjänstemän som kan förflyttas eller befordras – Upptagande till sakprövning

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 29, 90 och 91)

4.      Förfarande – Rättegångskostnader – Fastställande – Ersättningsgilla kostnader – Begrepp

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna  90 och 91)

1.      Rättspraxis avseende tjänsteföreskrifterna ska tillämpas analogt då anställda vid Europeiska centralbanken väcker talan med stöd av artikel 36.2 protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. Enligt denna rättspraxis är det endast åtgärder som har sådana bindande rättsverkningar som direkt och omedelbart kan påverka den berördes intressen, genom att klart förändra dennes rättsliga ställning, som utgör sådana rättsakter som går någon emeot som kan bli föremål för en talan om ogiltigförklaring.

Ett beslut att tillsätta en person tills vidare på en tjänst kan inte anses ha sådana egenskaper om den berörde inte är en nära kollega på samma hierarkiska nivå som den anställde som beslutet gäller.

(se punkterna 34, 36 och 37)

Hänvisning till

Domstolen: 16 mars 1971, Bernardi mot parlamentet, 48/70, REG 1971, s. 175, punkt 27; 14 februari 1989, Bossi mot kommissionen, 346/87, REG 1989, s. 303, punkt 23

Personaldomstolen: 18 maj 2006, Corvoisier m.fl., mot ECB, F‑13/05, REGP 2006, s. I‑A‑1‑19 och II‑A‑1‑65, punkt 40; 13 januari 2010, A och G mot kommissionen, F‑124/05 och F‑96/06, punkt 229

2.      Alla som väcker talan ska vid tiden för talans väckande ha ett säkert och faktiskt, tillräckligt tydligt intresse av att få det angripna beslutet ogiltigförklarat. För att ett sådant intresse ska anses föreligga krävs att han kan erhålla en fördel genom yrkandet.

Att den berörde var sjukledig då beslutet att utnämna en av vederbörandes kollegor tills vidare fattades, innebär i princip inte att den berörde berövas sitt intresse av att få beslutet ogiltigförklarat.

Det förhåller sig emellertid annorlunda om det är osäkert om den berörde kommer att återinträda i tjänst. Även om det inte kan uteslutas att vederbörande en dag kommer att återkomma till sin tjänst medför en ogiltigförklaring av det aktuella beslutet under dessa omständigheter inte någon tillräckligt klar fördel för honom eller henne.

(se punkterna 39–41)

Hänvisning till

Domstolen: 31 maj 1988, Rousseau mot Revisionsrätten, 167/86, REG 1988, s. 2705, punkt 7

Förstainstansrätten: 28 september 2004, MCI mot kommissionen, T‑310/00, REG 2004, s. II‑3253, punkt 44

3.      När en tjänsteman, genom förflyttning eller befordran, kan tillsättas på en tjänst som omfattas av ett meddelande om lediga tjänster utgör nämnda meddelande en rättsakt som går tjänstemannen emot om de villkor som fastställs däri innebär att vederbörandes ansökan utesluts.

(se punkt 47)

Hänvisning till

Domstolen: 19 juni 1975, Küster mot parlamentet, 79/74, REG 1975, s. 725, punkt 6; 11 maj 1978, De Roubaix mot kommissionen, 25/77, REG 1978, s. 1081, punkt 8

Personaldomstolen: domen i det ovannämnda målet Corvoisier m.fl. mot ECB, punkt 42; 9 juli 2009, Torijano Montero mot rådet, F‑91/07, REGP 2009, s. I‑A‑1‑253 och II‑A‑1‑1367, punkt 27

4.      Logiken i det system med ett administrativt förfarande som föreskrivs i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna innebär att tjänstemannen i detta skede ska agera utan hjälp av advokat. I gengäld ska administrationen inte tolka klagomålen restriktivt, utan pröva dem förutsättningslöst. Vad gäller mål om fastställande av rättegångskostnader utgör kostnader för att anlita advokat under det administrativa förfarandet följaktligen, såvida det inte föreligger exceptionella omständigheter, inte ersättningsgilla kostnader.

(se punkt 63)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 6 maj 2004, Hecq mot kommissionen, T‑34/03, REGP 2004, s. I‑A‑143 och II‑639, punkt 21, och där angiven rättspraxis