Överklagande ingett den 22 maj 2012 av Northern Ireland Department of Agriculture and Rural Development av det beslut som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 6 mars 2012 i mål T-453/10, Ireland Department of Agriculture and Rural Development mot Europeiska kommissionen

(Mål C-248/12 P)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Northern Ireland Department of Agriculture and Rural Development (ombud: K.J. Brown, Departmental Solicitor's office, D. Wyatt QC, V. Wakefield, barristers)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva tribunalens beslut,

förklara att den talan om ogiltigförklaring som klaganden väckte kan tas upp till sakprövning och återförvisa ärendet till tribunalen för att avgöras i sak,

förplikta kommissionen att ersätta klagandens rättegångskostnader för det aktuella förfarandet samt de kostnader som uppkommit i första instans, avseende huruvida talan kunde tas upp till sakprövning, och

låta frågan om resterande rättegångskostnader anstå.

Grunder och huvudargument

Första grunden: Tribunalen varken identifierade eller tillämpade en lämplig rättslig bedömning, nämligen att domarna i målen Piraiki-Patriaiki och Dreyfus enbart är exempel inom en bredare rättsprincip. Enligt denna princip är de vars rättsliga ställning har påverkats av en av unionsinstitutionernas åtgärder direkt berörda av denna åtgärd om det "inte råder något tvivel om" hur åtgärden skulle införlivas, alla andra alternativ skulle vara "rent teoretiska", eller att det är "uppenbart" att allt utrymme för skönsmässig bedömning kommer att utnyttjas på ett specifikt sätt. Denna princip ska tillämpas på omständigheterna i varje specifikt fall.

Andra grunden: Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning och agerade i strid med rättssäkerhetsprincipen när den försökte begränsa tillämpningsområdet för domarna i målen Piraiki-Patriaiki och Dreyfus (speciellt genom att begränsa den förstnämnda till fall då den åtgärd som antagits av en unionsinstitution har antagits på begäran av en medlemsstat och den sistnämnda till "mycket särskilda faktiska omständigheter").

Tredje grunden: Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning, genom att ha stramat åt bedömningen av huruvida den enskilde kan föra talan enligt artikel 263. Detta står i strid med en lämplig tolkning artikel 263, i dess lydelse enligt Lissabonfördraget, särskilt med beaktande av dess syfte och principen om ett effektivt domstolsskydd.

Fjärde grunden: Om tribunalen hade tillämpat de korrekta rättsprinciperna på det förevarande fallet skulle klaganden ha ansetts vara direkt berörd. Enligt den konstitutionella ordningen i Förenade kungariket är de regionala myndigheterna - i detta fall klaganden - direkt ansvariga för kostnaderna för ett avslag. Orsakskedjan är direkt och automatisk. De regionala strukturerna i Förenade kungariket är välkända (se domen i mål C-428/07, Horvath, REG 2009, s. I-6355) och argument avseende att tillämpningen av denna struktur är något annat än otvivelaktig kan inte godtas.

____________