Language of document : ECLI:EU:C:2011:771

Mål C‑70/10

Scarlet Extended SA

mot

Société belge des auteurs, compositeurs et éditeurs SCRL (SABAM)

(begäran om förhandsavgörande från Cour d’appel de Bruxelles)

”Informationssamhället – Upphovsrätt – Internet – ’Peer-to-peer’-program – Internetleverantörer – Införande av ett system för filtrering av elektronisk kommunikation för att hindra utväxling av filer som innebär upphovsrättsintrång – Allmän skyldighet att övervaka överförd information föreligger inte”

Sammanfattning av domen

Tillnärmning av lagstiftning – Informationssamhället – Upphovsrätt och närstående rättigheter – Skydd för personuppgifter inom sektorn för elektronisk kommunikation – Föreläggande riktat till internetleverantör om att i förebyggande syfte, och på egen bekostnad, införa ett system för filtrering av all elektronisk kommunikation, vilket är tillämpligt utan åtskillnad i förhållande till samtliga kunder, och utan begränsningar i tiden, i syfte att förhindra upphovsrättsintrång – Otillåtet

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 8 och 11; Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46, 2000/31, artikel 15.1, 2001/29, 2002/58 och 2004/48, artikel 3.1)

Direktiv 2000/31 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden, direktiv 2001/29 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, direktiv 2004/48 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, direktiv 95/46 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och direktiv 2002/58 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation – jämförda med varandra och tolkade mot bakgrund av de krav som följer av skyddet för de tillämpliga grundläggande rättigheterna – ska tolkas så, att de utgör hinder för att en internetleverantör föreläggs att

–      i förebyggande syfte, och

–      på egen bekostnad

införa ett system för filtrering

–      av all elektronisk kommunikation som passerar via internetleverantörens tjänster, framför allt med hjälp av ”peer-to-peer”-program,

–      vilket är tillämpligt utan åtskillnad i förhållande till samtliga av internetleverantörens kunder, och

–      utan begränsningar i tiden,

och vilket kan upptäcka överföring inom internetleverantörens nät av elektroniska filer innehållande musikaliska eller audiovisuella verk och filmverk, till vilka den som har yrkat föreläggande gör anspråk på att inneha de immateriella rättigheterna, i syfte att blockera överföringen av sådana filer vars utväxling innebär upphovsrättsintrång.

Ett sådant föreläggande skulle nämligen innebära en skyldighet för leverantören att aktivt övervaka samtliga uppgifter med avseende på samtliga kunder för att förebygga all form av framtida immaterialrättsintrång, och således medföra att leverantören blir skyldig att utföra en sådan allmän övervakning som är förbjuden enligt artikel 15.1 i direktiv 2000/31. Dessutom skulle det leda till en allvarlig kränkning av den aktuella internetleverantörens näringsfrihet. Det skulle nämligen medföra en skyldighet för leverantören att, på egen bekostnad, införa ett komplicerat, kostsamt och permanent it-system, vilket dessutom strider mot villkoren i artikel 3.1 i direktiv 2004/48. Där föreskrivs att åtgärder som vidtas för att säkra skyddet av de immateriella rättigheterna inte får vara onödigt komplicerade eller kostsamma. Sålunda skulle ett sådant föreläggande inte uppfylla kravet på att se till att avvägningen är rimlig mellan å ena sidan skyddet av de immateriella rättigheter som upphovsrättsinnehavarna åtnjuter, och å andra sidan skyddet av den näringsfrihet som sådana operatörer som internetleverantörer åtnjuter. Dessutom är verkningarna av ett sådant föreläggande inte begränsade till internetleverantörerna, utan det omtvistade filtreringssystemet kan också kränka de grundläggande rättigheter som tillkommer deras kunder, det vill säga deras rätt till skydd av personuppgifter och deras frihet att ta emot och sprida uppgifter, som de åtnjuter enligt artiklarna 8 och 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Det är nämligen utrett att föreläggandet innebär att det måste göras en systematisk undersökning av allt innehåll och att det måste ske en insamling och identifiering av IP-adresserna tillhörande de användare som har initierat utskicken av olagligt innehåll på nätet. Dessa adresser utgör skyddade personuppgifter eftersom de gör det möjligt att exakt identifiera användarna. Det är vidare utrett att föreläggandet riskerar att kränka informationsfriheten, eftersom det finns en risk för att systemet inte gör en tillräckligt tydlig åtskillnad mellan lagligt och olagligt innehåll, med följden att införandet av systemet kan leda till blockering av meddelanden med lagligt innehåll.

(se punkterna 40 och 48–52 samt domslutet)