Language of document : ECLI:EU:F:2011:164

PERSONALDOMSTOLENS BESLUT

(första avdelningen)

den 28 september 2011

Mål F‑6/11

M

mot

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)

”Personalmål – Skadeståndstalan – Uppenbart att talan inte kan tas upp till sakprövning”

Saken:      Talan, väckt enligt artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt artikel 106a i detta fördrag, genom vilken M yrkar att Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) ska ersätta honom för den skada som han lidit till följd av en arbetsskada.

Avgörande:      Talan avvisas, eftersom det är uppenbart att den inte kan prövas i sak. Sökanden ska ersätta samtliga rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Förfarande – Talans upptagande till sakprövning – Framställande av en invändning om rättegångshinder – Personaldomstolens frihet att meddela ett beslut på grundval av artikel 76 i personaldomstolens rättegångsregler

(Personaldomstolens rättegångsregler, artikel 76)

2.      Tjänstemän – Social trygghet – Arbetsskada – Schablonmässig ersättning enligt tjänsteföreskrifterna – Begäran om kompletterande ersättning enligt allmänna bestämmelser – Tillåtet – Villkor

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 73 och 90.1)

1.      Även när svaranden genom en särskild handling har framställt en invändning om rättegångshinder är personaldomstolen fri att meddela ett beslut på grundval av artikel 76 i sina rättegångsregler, om den anser att det är uppenbart att talan inte kan tas upp till sakprövning.

(se punkt 12)

Hänvisning till

Personaldomstolen 25 november 2009, F‑5/09, Soerensen Ferraresi mot kommissionen, punkt 14

2.      En anställd som har drabbats av en olycka har rätt att begära kompletterande ersättning, om den anställde anser att institutionen enligt allmänna bestämmelser bär ansvaret för olyckan och att ersättningen enligt tjänsteföreskrifterna inte är tillräcklig. I ett sådant fall ska det administrativa förfarandet, som den anställde är skyldig att rätta sig efter för att få en sådan kompletterande ersättning, inledas genom en ansökan, i den mening som avses i artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna, om kompletterande ersättning, i förekommande fall av följd av ett klagomål mot beslutet om avslag på ansökan.

(se punkt 14)

Hänvisning till

Domstolen 8 oktober 1986, 169/83 och 136/84, Leussink mot kommissionen, punkt 13