Language of document : ECLI:EU:F:2011:174

PERSONALDOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 29 september 2011

Mål F‑121/10

Michael Heath

mot

Europeiska centralbanken (ECB)

”Personalmål – Anställda vid ECB – Pensionssystem – Pensionsplan – Årlig ökning av pensioner – Harmoniserat konsumentprisindex – Yttrande från pensionsplanens aktuarie – Samråd med personalkommittén – Samråd med övervakningskommittén – Kollektiv förhandlingsrätt”

Saken:      Talan väckt med stöd av artikel 36.2 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, genom vilken Michael Heath yrkat ogiltigförklaring av sina pensionsbesked från och med januari månad 2010 i den del dessa grundar sig på en årlig ökning med 0,6 procent till följd av anpassningen av pensioner för år 2010, samt i huvudsak att Europeiska centralbanken (ECB) ska förpliktas att betala ersättning till honom motsvarande mellanskillnaden mellan den pensionsökningen som tillämpats och den han borde ha haft rätt till, samt 5 000 euro för den skada han påstås ha lidit.

Avgörande:      Talan ogillas. Sökanden ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska centralbankens rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Administrationens beslut – Icke slutgiltiga rättsakter – Rättsakter som kan ge upphov till rättsverkningar

2.      Tjänstemän – Principer – Rättssäkerhet – Räckvidd

3.      Tjänstemän – Talan – Grunder – En grund i vilken ifrågasätts att ett tekniskt yttrande legat till grund för det angripna beslutet – Domstolsprövning – Räckvidd – Gränser

4.      Tjänstemän – Anställda vid Europeiska centralbanken – Pensioner – Årlig ökning – Yttrande från pensionsplanens aktuarie

(Anställningsvillkor för personalen vid Europeiska centralbanken, bilaga III, artikel 17.7)

5.      Tjänstemän – Anställda vid Europeiska centralbanken – Representation – Personalkommitté – Obligatoriskt samråd – Räckvidd – Årlig ökning av pensioner – Omfattas inte

(Anställningsvillkor för personalen vid Europeiska centralbanken, artiklarna 48 och 49 samt bilaga III, artikel 17.7)

6.      Tjänstemän – Anställda vid Europeiska centralbanken – Representation – Övervakningskommittén för pensionsplanen – Obligatoriskt samråd – Räckvidd – Årlig ökning av pensioner – Omfattas inte – Rätt att få tillgång till pensionsplanens aktuaries yttrande om fondens ekonomiska situation – Föreligger inte

(Anställningsvillkor för personalen vid Europeiska centralbanken, bilaga III, artikel 6.8 andra stycket och artikel 17.7)

7.      Unionsrätten – Principer – Grundläggande rättigheter – Föreningsfrihet – Räckvidd – Krav på kollektiv förhandling – Föreligger inte

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 28)

8.      Tjänstemän – Talan – Skadeståndsyrkande som har samband med ett yrkande om ogiltigförklaring – Avslag på yrkandet om ogiltigförklaring – Villkor för att skadeståndstalan ska upptas till prövning

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

1.      En rättsakt, även en som inte är slutgiltig, ger upphov till rättsverkningar under perioden då den är i kraft, eftersom syftet med rättsaktens antagande är att väsentligt förändra de berörda personernas rättsliga ställning.

(se punkt 66)

2.      Rättssäkerhetsprincipen kräver av administrationen att de bestämmelser som antas ska vara utformade så att de är tillräckligt klara för att de som dessa riktar sig mot på ett otvetydigt sätt ska få kännedom om sina rättigheter och skyldigheter och vidta åtgärder i enlighet därmed. Principen kräver däremot inte att administrationen begränsar sitt utrymme för skönsmässig bedömning genom att anta genomförandebestämmelser varigenom fastställs hur den avser att tillämpa sitt utrymme för skönsmässig bedömning i framtiden.

(se punkt 88)

Hänvisning till

Domstolen: 14 april 2005, Belgien mot kommissionen, C‑110/03, punkt 30

Personaldomstolen: 27 september 2011, Whitehead mot ECB, F‑98/09, punkt 59

3.      Eftersom det är fråga om ett tekniskt yttrande är unionsdomstolens prövning begränsad till att kontrollera att detta har avgetts av en reglementsenligt anlitad sakkunnig, att detta yttrande grundar sig på faktiska omständigheter som är materiellt riktiga, att dessa omständigheter kan ligga till grund för den sakkunniges slutsatser, samt att yttrandet innehåller en motivering som gör det möjligt för behörigt organ att göra en prövning av de överväganden som legat till grund för slutsatserna däri och huruvida det finns ett begripligt samband mellan konstaterandena i yttrandet och slutsatserna som dessa har lett fram till. Prövningen kan däremot inte gälla huruvida det är lämpligt att ta hänsyn till en uppgift eller huruvida en viss beräkningsmetod ska tillämpas snarare än en annan, så länge de som valts är relevanta.

(se punkt 90)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 16 juni 2000, C mot rådet, T‑84/98, punkt 43

4.      Vad beträffar den årliga ökningen av Europeiska centralbankens tidigare anställda kan det inte läggas pensionsplanens aktuarie till last att denne inte fogade en uppskattning av pensionsfondens ekonomiska situation, eller någon annan handling, till sitt yttrande till direktionen mot bakgrund av att det, enligt artikel 17.7 i bilaga III till anställningsvillkoren för personalen vid Europeiska centralbanken, inte krävs att pensionsplanens aktuarie inkluderar en beräknad uppskattning av denna fonds ekonomiska situation, eftersom dess yttrande ska vara tillräckligt motiverat, med hänsyn till sammanhanget, för att direktionen ska kunna fatta beslut med full vetskap om omständigheterna.

Denna artikel 17.7 kräver inte heller att pensionsplanens aktuarie jämför de beräknade kostnaderna mellan att tillämpa satsen för den allmänna justeringen av lönerna för ECB:s personal och att tillämpa satsen för konsumentprisindex inom den harmoniserade valutaunionen, när pensionsfondens ekonomiska situation är den att pensionerna endast kan ökas den lägsta av dessa två satser, varför det saknas grund för att göra en jämförelse av kostnaderna för att tillämpa respektive sats.

Endast den omständigheten att aktuariens yttrande saknar motivering, vilket inte uppställs som krav i artikel 17.7 i bilaga III till anställningsvillkoren, styrker vidare inte att ECB-rådet inte varit upplyst i fråga om pensionsfondens exakta ekonomiska situation, med tanke på att rådet, om det så önskar, har rätt att ställa frågor härom till pensionsplanens aktuarie. Följaktligen har det inte styrkts att ECB-rådet har åsidosatt sin skyldighet att iaktta omsorg och god förvaltning på grundval av en bristande eller otillräcklig motivering.

(se punkterna 95, 96 och 107)

5.      Vad avser i vilka frågor samråd ska ske med Europeiska centralbankens personalkommitté anges i artiklarna 48 och 49 i anställningsvillkoren för ECB:s personal inte de som rör ”pensionerna” utan endast dem som avser ”pensionssystemet”, vilket är ett begrepp som hänvisar till bestämmelserna om bland annat villkor för finansieringen av pensionsrättigheterna, villkoren för intjänande av dessa pensionsrättigheter, utbetalningen av dessa och deras justering till utvecklingen av levnadskostnaderna. De åtgärder som vidtagits med stöd av dessa regler för att bland annat fastställa den exakta årliga ökningen av pensionerna omfattas däremot inte. Till följd härav kan ECB inte klandras för att inte ha samrått med personalkommittén innan beslut fattades om ökning av pensionerna enligt artikel 17.7 i bilaga III till anställningsvillkoren.

(se punkt 119)

6.      Vad beträffar samrådet med Europeiska centralbankens övervakningskommitté för pensionsplanen framgår det inte av bestämmelserna om denna kommittés mandat, eller av några andra bestämmelser, att det krävs att samråd sker med kommittén före antagandet av beslut om årlig ökning av pensionerna enligt artikel 17.7 i bilaga III till anställningsvillkoren för ECB:s personal. Det föreskrivs inte heller i bestämmelserna om övervakningskommitténs mandat, eller av några andra bestämmelser, att övervakningskommittén måste erhålla en kopia av pensionsplanens aktuaries yttrande om pensionsfondens ekonomiska situation. Även om det framgår av artikel 30 i övervakningskommitténs mandat att övervakningskommittén ska erhålla en kopia av utvärderingsrapporten från pensionsplanens aktuarie, följer det av huvudprincipen i bestämmelserna som är tillämpliga på pensionsplanen att utvärderingsrapporten som åsyftas i artikel 30 i övervakningskommitténs mandat är den utvärderingsrapport som anges i artikel 6.8 sjätte stycket i bilaga III till anställningsvillkoren – vilken övervakningskommittén ska upprätta på begäran av planens handläggare för att bedöma pensionsfondens värdeökning – och inte det yttrande som pensionsplanens aktuarie måste inge under förfarandet för den årlig ökning av pensioner.

(se punkt 120)

7.      Varken i artikel 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna eller i artikel 11 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna föreskrivs att en arbetsgivare har någon skyldighet att vare sig sluta kollektivavtal på området lönepolitik, eller åläggs att inrätta ett förfarande där fackliga representanter som företräder personalens intressen ges möjlighet att spela en avgörande roll när anställningsföreskrifter utarbetas och genomföras. På sin höjd främjas, men dock inte föreskrivs, i artikel 6.2 i Europeiska sociala stadgan ”ett förfarande med frivilliga förhandlingar mellan, å ena sidan, arbetsgivarna eller deras organisationer och, å andra sidan, arbetstagarnas organisationer för att uppnå en reglering av arbetsvillkor genom kollektivavtal”. Även om artikel 28 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 11 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna stadfäster föreningsfriheten, vilket omfattar rätten för arbetstagare att forma fackföreningar för att försvara sina ekonomiska och sociala intressen, innebär inte dessa bestämmelser att krav ställs på inrättande av ett förfarande för kollektiv förhandling eller att fackföreningarna ges medbestämmanderätt vid utarbetandet av arbetstagarnas anställningsvillkor.

(se punkt 121)

8.      Med avsteg från principen att ett beslut att ogilla ett yrkande om ogiltigförklaring leder till avvisning av skadeståndsyrkandet, kan ett skadeståndsyrkande som har nära samband med ett yrkande om ogiltigförklaring som ogillats trots allt prövas om den påstådda skadan haft sitt ursprung i det angripna beslutets rättsstridighet, vilket – även om det inte kan ligga till grund för en ogiltigförklaring av detta beslut – har orsakat skada för sökanden.

(se punkterna 129 och 130)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 11 april 2006, Angeletti mot kommissionen, T‑394/03, punkt 164