Language of document : ECLI:EU:F:2012:96

DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(första avdelningen)

den 10 juli 2012

Mål F‑4/11

AV

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Tillfälligt anställd – Rekrytering – Medicinskt förbehåll – Retroaktiv tillämpning av det medicinska förbehållet – Yttrande från invaliditetskommittén”

Saken:      Talan enligt artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106 a, enligt vilken AV begär ogiltigförklaring av beslutet från Europiska kommissionen att gentemot honom tillämpa det medicinska förbehåll som föreskrivs i artikel 32 i anställningsvillkoren för övriga anställda inom Europeiska unionen och att neka honom invaliditetsersättning.

Avgörande:      Beslutet av den 12 april 2010 ogiltigförklaras. Beslutet av den 16 april 2010 ogiltigförklaras. Kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta AV:s rättegångskostnader.

Sammanfattning

Tjänstemän – Tillfälligt anställda – Rekrytering – Läkarundersökning – Förpliktelse för kandidaten att svara på de frågor som ställs – Betydelse av oriktiga eller ofullständiga uppgifter – Skäl för retroaktiv tillämpning av ett medicinskt förbehåll – Villkor – Förhandsremiss till rådgivande läkare (Anställningsvillkor för övriga anställda, artikel 32)


Det framgår förvisso av bestämmelserna i artikel 32 i anställningsvillkoren för övriga anställda som är tillämpliga i förhållande till övriga tjänstemän att myndigheten som är behörig att sluta anställningsavtal kan besluta att bevilja en anställd som lider av en sjukdom eller ett handikapp garanterade förmåner vid invaliditet eller dödsfall först efter en period på fem år från den dag då han anställdes vid institutionen, avseende följderna av sjukdomen eller handikappet. Emellertid kan detta beslut endast antas med stöd av ett medicinskt utlåtande från den rådgivande läkaren, eller efter klagomål, av läkarkommittén, avseende frågan huruvida den anställde verkligen lider av en sjukdom eller ett handikapp som med hänsyn till dess följder och konsekvenser rättfärdigar tillämpningen av ett medicinskt förbehåll.

Om det framkommer att en anställd vid läkarundersökningen eller vid ett senare tillfälle inte har svarat ärligt och fullständigt på de frågor som ställts av den rådgivande läkaren angående den anställdes hälsotillstånd vid undersökningen så har myndigheten som är behörig att sluta anställningsavtal rätt att återta sitt initiala beslut att inte tillämpa det medicinska förbehållet och att fatta ett nytt beslut med retroaktiv verkan med detta förehåll. Myndigheten är dock skyldig att först följa den procedur som föreskrivs i artikel 32 i anställningsvillkoren, nämligen dels att inhämta ett utlåtande från den rådgivande läkaren om huruvida sjukdomen eller handikappet hade rättfärdigat att ett medicinskt förbehåll förenades med anställningen, dels kommunicerat beslutet som myndigheten tagit med stöd av detta yttrande till den anställde så att denne, som i det aktuella fallet, kan överklaga till invaliditetskommittén. En sådan fråga syftar nämligen till att avgöra om sjudomen eller handikappet kan leda till att den anställde drabbas av ett handikapp eller går bort inom en period av fem år från den dag då han anställdes vid institutionen, vilket är en medicinsk fråga som kräver sakkunskap från en rådgivande läkare och, efter förfrågan, från invaliditetskommittén.

(se punkterna 33 och 34)