Language of document : ECLI:EU:F:2013:79

BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(första avdelningen)

den 18 juni 2013

Mål F‑100/11

Luigi Marcuccio

mot

Europeiska kommissionen

”Tjänstemän – Ersättning – Dagtraktamente – Villkor för beviljande – Faktisk bosättning på tjänstgöringsorten – Talan som uppenbart saknar rättslig grund – Rättegångskostnader – Artikel 94 i rättegångsreglerna”

Saken:      Talan, som väckts med stöd av artikel 270 FEUF, tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, i vilken Luigi Marcuccio bland annat har yrkat ogiltigförklaring av Europeiska kommissionens beslut av den 22 december 2010 att avslå hans begäran om dagtraktamente.

Avgörande:      Talan avvisas. Luigi Marcuccio ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som åsamkats Europeiska kommissionen. Luigi Marcuccio förpliktas att utge 2000 euro till Europeiska unionens personaldomstol.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Ersättning för utlägg – Dagtraktamente – Villkor för beviljande – Kumulativ karaktär

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 20; bilaga VII , artikel 10)

2.      Domstolsförfarande – Rättegångskostnader – Kostnader som åsamkats personaldomstolen till följd av att en tjänsteman har missbrukat rätten att väcka talan på ett förargande och trakasserande sätt

(Personaldomstolens rättegångsregler, artikel 94)

1.      För att dagtraktamente ska kunna beviljas krävs ett faktiskt byte av tjänstgöringsort för att uppfylla bosättningskravet i artikel 20 i tjänsteföreskrifterna och för att leva upp till villkoret att dagtraktamentet ska kompensera för de ytterligare kostnader och olägenheter som åsamkats av nödvändigheten av att byta bosättningsort eller att tillfälligt bosätta sig på tjänstgöringsorten. Båda dessa villkor ska vara uppfyllda och det kan inte beviljas dagtraktamente till en tjänsteman som inte kan visa att han har åsamkats sådana kostnader eller olägenheter.

(se punkt 27)

Hänvisning till

Domstolen: 5 februari 1987, Mouzourakis mot parlamentet, 280/85, punkterna 9 och 12

Förstainstansrätten: 10 juli 1992, Benzler mot kommissionen, T‑63/91, punkterna 20 och 21

2.      Om personaldomstolen har förorsakats onödig kostnad, särskilt i uppenbara fall av rättegångsmissbruk, kan den med stöd av artikel 94 i rättegångsreglerna förplikta den part som förorsakat kostnaden att ersätta hela eller delar av denna, dock högst till ett belopp på 2 000 euro.

Denna bestämmelse ska tillämpas när talan avvisas till följd av rättegångsmissbruk och föremålet för talan är ett beslut som antagits nio och ett halvt år tidigare och som ogiltigförklarats av personaldomstolen och sökanden trots det har valt att väcka talan utan något giltigt skäl för detta.

(se punkterna 45 och 46)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: dom av den 14 september 2011, Marcuccio mot kommissionen, T‑236/02, vilken har överklagats till domstolen såsom må C‑617/11 l P