DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL
(första avdelningen)
den 11 december 2012
Mål F‑112/10
Cornelia Trentea
mot
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)
”Personalmål – Personal vid FRA – Tillfälligt anställda – Rekrytering – Meddelande om lediga tjänster – Avslag på ansökan om tjänst”
Saken: Talan som väckts med stöd av artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken Cornelia Trentea har yrkat att tribunalen dels ska ogiltigförklara besluten från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (nedan kallad FRA eller byrån) om att avslå sökandens ansökan till en tjänst som administrativ assistent och att tillsätta tjänsten med en annan sökande, ska ålägga FRA att utge skadestånd.
Avgörande: Talan ogillas. Sökanden ska bära sina rättegångskostnader och ersätta FRA:s rättegångskostnader.
Sammanfattning
1. Tjänstemän – Tillfälligt anställda – Rekrytering – Förfarande – Rekrytering av en tillfälligt anställd för tillsättning av en tjänst avseende en varaktig anställning vid Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter – Skyldighet att inleda och slutföra ett förfarande för internrekrytering eller ett förfarande för rekrytering inom de övriga unionsorganen innan ett förfarande för extern rekrytering kan påbörjas – Föreligger inte
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 110; anställningsvillkoren för övriga anställda, artiklarna 2 a och 12.5)
2. Tjänstemän – Meddelande om lediga tjänster – Saken – Jämförelse av kandidaternas kvalifikationer – Befogenheten för tillsättningsmyndigheten eller den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal – Gränser – Iakttagande av de villkor som angetts i meddelandet om lediga tjänster
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 29)
3. Tjänstemän – Ledig tjänst – Jämförelse av kandidaternas kvalifikationer – Förfarande – Möjlighet att ställa frågor till kandidaterna under varje skede av jämförelsen av kandidaternas kvalifikationer
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 29)
4. Tjänstemän – Beslut som går någon emot – Avslag på ansökan om tjänst – Motiveringsskyldighet – Räckvidd – Sekretess för uttagningskommitténs arbete
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 25 andra stycket; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 41.2 c)
5. Tjänstemän – Ledig tjänst – Jämförelse av kandidaternas kvalifikationer – Befogenheten för tillsättningsmyndigheten eller den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal – Iakttagande av de villkor som angetts i meddelandet om lediga tjänster – Domstolsprövning – Gränser – Uppenbart oriktig bedömning – Föreligger inte
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 29)
1. Bestämmelserna i artikel 2 i beslut 2009/3 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) som rör tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och förfarandena för rekrytering och anställning av tillfälligt anställda vid FRA och i vilka det föreskrivs att ”[t]jänster avseende en varaktig anställning kan tillsättas genom att först göra en intern rekrytering inom Europeiska unionens övriga organ innan en extern rekrytering sker” och att ”[m]eddelandet om en ledig tjänst avseende en varaktig anställning kan offentliggöras samtidigt inom byrån och inom Europeiska unionens övriga organ, innan den lediga tjänsten offentliggörs externt” kan inte läsas som att FRA vid tillsättning av en tjänst avseende en varaktig anställning måste inleda och slutföra ett förfarande för internrekrytering eller ett förfarande för rekrytering inom de övriga unionsorganen innan ett förfarande för extern rekrytering kan påbörjas.
Användningen av verbet ”kunna” visar endast att FRA, för det fall byrån anser att en tjänst avseende en varaktig anställning med all sannolikhet skulle kunna tillsättas genom en intern rekrytering eller en rekrytering inom unionens övriga organ, har möjlighet att välja ett av dessa förfaranden. Om FRA tvärtom finner att inget av dessa rekryteringsförfaranden med tillräcklig säkerhet skulle leda till ett sådant resultat står det FRA fritt att från början välja ett förfarande för extern rekrytering.
Att tolka artikel 2 i beslut 2009/3 som att byrån har en skyldighet att innan den inleder ett förfarande för extern rekrytering först genomföra ett förfarande för intern rekrytering eller för rekrytering inom unionens övriga organ, skulle dessutom strida mot systematiken i bestämmelsen, vars syfte är att ge FRA, som har en växande personalstyrka, möjlighet att snabbt rekrytera nya anställda för att kunna fullgöra sina uppdrag.
(se punkterna 46 och 47)
2. Syftet med ett meddelande om lediga tjänster är dels att på ett så exakt sätt som möjligt upplysa intresserade personer om villkoren för att kunna komma i fråga för den tjänst som ska tillsättas, så att de ska kunna ta ställning till om det är meningsfullt för dem att söka tjänsten, dels att fastställa den rättsliga ram som den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal avser att hålla sig inom vid den jämförande bedömningen av sökandenas meriter. Detta andra syfte förutsätter att meddelandet innehåller krav som är tillräckligt tydligt angivna för att en jämförande bedömning ska kunna göras och för att valet ska kunna rättfärdigas.
Den omständigheten att meddelandet om den lediga tjänsten inte innehöll någon information om viktningen av vart och ett av antagningskriterierna eller om metoden för att bedöma de skriftliga och muntliga proven betyder inte att valet av kandidat har gjorts utan att hänsyn har tagits till antagningskriterierna, utan visar bara att den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal har avsett att inom den rättsliga ram som uppställts genom meddelandet om den lediga tjänsten ge uttagningskommittén utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller viktningen av vart och ett av antagningskriterierna och formen för de skriftliga och muntliga proven.
(se punkterna 57 och 58)
Hänvisning till
Förstainstansrätten: 19 februari 1998, Campogrande mot kommissionen, T‑3/97, punkt 100
3. Inom ramen för det utrymme för skönsmässig bedömning som den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal har när den ska fastställa det sätt på vilket de sökande ska jämföras, ankommer det på denna myndighet, liksom på vissa överordnade som rådfrågas under uttagningsförfarandet, att för varje steg av bedömningen av de sökande, avgöra huruvida det vid det tillfället är nödvändigt att samla in ytterligare uppgifter eller bedömningsunderlag genom en intervju med antingen alla eller endast vissa sökande för att kunna uttala sig med full kännedom om saken.
(se punkt 62)
Hänvisning till
Förstainstansrätten: 11 juli 2007, Konidaris mot kommissionen, T‑93/03, punkt 107 och där angiven rättspraxis.
4. Syftet med den motiveringsskyldighet som föreskrivs i artikel 25 andra stycket i tjänsteföreskrifterna är dels att förse den berörda personen med tillräckliga upplysningar för att han ska kunna bedöma om rättsakten som går honom emot är välgrundad och om det är lämpligt att väcka talan vid personaldomstolen, dels att göra det möjligt för domstolen att pröva rättsaktens lagenlighet. Vidare anges det i artikel 41.2 c i stadgan att den grundläggande rätten till god förvaltning bland annat innebär att ”förvaltningen är skyldig att motivera sina beslut”.
Under ett rekryteringsförfarande för tillsättning av en ledig tjänst måste denna motiveringsskyldighet dock förenas med den sekretess som gäller för uttagningskommitténs arbete, och som utgör ett hinder för att offentliggöra enskilda kommittémedlemmars uppfattningar och omständigheter beträffande personliga eller jämförande bedömningar av de sökande.
(se punkterna 89 och 90)
Hänvisning till
Förstainstansrätten: 15 september 2005, Casini mot kommissionen, T‑132/03, punkt 30 och där angiven rättspraxis; 14 november 2006, Neirinck mot kommissionen, T‑494/04, punkt 73
5. Utövandet av det utrymme för skönsmässig bedömning som myndigheten har i fråga om utnämning eller befordran förutsätter att den gör en noggrann och opartisk undersökning av samtliga relevanta delar av varje ansökan och att den samvetsgrant iakttar de krav som ställs i meddelandet om lediga tjänster, varför den är skyldig att utesluta alla sökande som inte uppfyller dessa krav. Meddelandet om lediga tjänster utgör en rättslig ram som tillsättningsmyndigheten har fastställt för sig själv och som den noggrant måste iaktta.
Vad beträffar bedömningen av huruvida det eventuellt har begåtts ett fel vid valet av en tjänsteman, krävs det att ett sådant fel är uppenbart och att det är sådant att myndigheten har överskridit det stora utrymme för skönsmässig bedömning som den, inom den ram som angivits i meddelandet om lediga tjänster, har vid jämförelsen av de sökandes kvalifikationer och vid utvärderingen av tjänstens intresse. Den kontroll som utövas av personaldomstolen ska begränsas till frågan huruvida myndigheten, med hänsyn till de omständigheter som den lade till grund för sin bedömning, har hållit sig inom rimliga gränser och inte har utövat sin befogenhet på ett sätt som är uppenbart felaktigt eller i andra syften är de som låg till grund för befogenheten. Personaldomstolen kan således inte ersätta myndighetens bedömning med sin egen när det inte av handlingarna i målet går att sluta sig till att myndigheten i fråga har begått ett uppenbart fel vid bedömningen av sökandenas meriter och kvalifikationer.
Att en sökande besitter uppenbara och erkända kvalifikationer utesluter inte att andra sökande kan anses vara mer kvalificerade vid en jämförande bedömning av de sökandes meriter. Likaså konstaterar personaldomstolen att det faktum att en sökande uppfyller samtliga kriterier i meddelandet om den lediga tjänsten inte i sig räcker som bevisning för att myndigheten har gjort en uppenbart oriktig bedömning.
(se punkterna 101, 102 och 104)
Hänvisning till
Domstolen: 30 oktober 1974, Grassi mot rådet, 188/73, punkterna 26, 38 och 41, 4 februari 1987, Bouteiller mot kommissionen, 324/85, punkt 6
Förstainstansrätten: 18 september 2003, Pappas mot regionkommittén, T‑73/01, punkt 54; 9 november 2004, Montalto mot rådet, T‑116/03, punkt 65; 4 maj 2005, Sena mot AESA, T‑30/04, punkt 80
Personaldomstolen: 6 maj 2009, Campos Valls mot rådet, F‑39/07, punkt 43