Language of document : ECLI:EU:F:2016:103

Preliminär utgåva

BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(tredje avdelningen)

den 4 maj 2016

Mål F‑44/12

Olivier Maes

och

Michal Strojwas

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Tjänstemän – Kontraktsanställda – Pensioner – Artikel 11.2 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna– Pensionsrättigheter som har förvärvats i ett nationellt pensionssystem före inträdet i unionstjänst – Överföring till unionens pensionsordning– Tillsättningsmyndighetens eller kontakttilldelningsmyndighetens förslag om tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår enligt de nya allmänna genomförandebestämmelserna– Invändning om rättegångshinder – Begreppet rättsakt som går någon emot – Artikel 83 i rättegångsreglerna”

Saken:      Talan som har väckts med stöd av artikel 270 FEUF som är tillämplig på Euratomfördraget enligt art6ikel 106a i detta, i vilken Olivier Maes och Michal Strojwas har yrkat att de beslut som fattades av kontrakttilldelningsmyndigheten vid Europeiska kommissionen och av kommissionens tillsättningsmyndighet den 22 augusti och den 27 oktober 2011 att slutligt fastställa de pensionsrättigheter som sökandena förvärvat innan de trädde i unionstjänst i Europeiska unionens pensionssystem ska ogiltigförklaras.

Avgörande:      Talan avvisas. Olivier Maes och Michal Strojwas ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Talan väckt av tjänstemän – Rättsakt som går någon emot – Begrepp – Förslag om tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår vid överföring av pensionsrättigheter som har intjänats före inträdet i unionstjänst till unionens pensionsordning – Omfattas inte – Beslut att erkänna pensionsgrundande tjänsteår som har fattats efter att det kapital som motsvarar de intjänade pensionsrättigheterna har överförts– Omfattas

(Artikel 270 FEUF; tjänsteföreskrifterna, artikel 91.1 och bilaga VIII, artikel 11.2)

2.      Talan väckt av tjänstemän – Talan mot beslutet att avslå klagomålet – Upptagande till sakprövning – Skyldighet att pröva de yrkanden som har anförts mot beslutet att avslå klagomålet – Yrkanden som saknar självständigt innehåll eller beslut av rent bekräftande karaktär – Föreligger inte

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och91)

1.      I det förfarande för överföring av pensionsrättigheter som föreskrivs i artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna är det beslut som fattas av tillsättningsmyndigheten när överföringen av det kapital som motsvarar de pensionsrättigheter som den berörda personen har förvärvat innan han eller hon trädde i unionens tjänst rent faktiskt har genomförts som utgör den rättsakt som går någon emot och mot vilken talan kan väckas enligt artikel 270 FEUF och artikel 91.1 i tjänsteföreskrifterna. Däremot utgör ett förslag om tillgodoräknande av pensionsrättigheter, oavsett om den berörda personen har godtagit det, inte en rättsakt som går någon emot och mot vilken talan kan väckas med stöd av artikel 270 FEUF och artikel 91.2 i tjänsteföreskrifterna.

Ett tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår kan nämligen endast erkännas när tjänstemannen lämnar samtycke till att fortsätta överförandeförfarandet till unionens pensionsordning av det kapital som motsvarar de pensionsrättigheter som han eller hon har förvärvat hos en extern pensionskassa. Detta samtycke lämnas med utgångspunkt av det förslag om tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår som tillsättningsmyndigheten avger. Förslaget bygger på en provisorisk uppskattning av det kapital som angetts av den nationella pensionskassan.

Den berörda institutionen förpliktar sig vid tidpunkten för förslaget om tillgodoräknande av pensionsrättigheter enbart att tillämpa artikel 11.2 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna och de allmänna genomförandebestämmelserna på ett korrekt sätt. Denna skyldighet följer direkt av nämnda bestämmelser i tjänsteföreskrifterna även om det inte föreligger en uttrycklig skyldighet för institutionen.

Således följer det av en sådan skyldighet, i ett förslag om tillgodoräknande, varken en ny skyldighet för den berörda institutionen eller, som en följd av detta, en ändring av vederbörandes rättsliga situation, bland annat eftersom den institution som har lämnar förslaget inte – även när den berörda personen har samtyckt till överföringen – har en motsvarande skyldighet, när det kapital som har meddelats av den nationella pensionskassan har överförts, att automatiskt gottskriva det antal pensionsgrundande tjänsteår som anförts i det ursprungliga förslag i vilket tjänstemannen bekräftade sin önskan att överföra nämnda kapital till unionens pensionsordning.

(se punkterna 32-36)

Hänvisning till

Europeiska unionens tribunal: dom av den 13october 2015, kommissionen/Verile och Gjergji, T‑104/14 P, EU:T:2015:776, punkterna 50, 52, 53 och 74; dom kommission/Cocchi och Falcione, T‑103/13 P, EU:T:2015:777, punkt 66, och dom Teughels/kommissionen, T‑131/14 P, EU:T:2015:778, punkterna 37, 46, 48, 49, 58 och 70

2.      I enlighet med principen om processekonomi kan domstolen emellertid fastställa att det saknas anledning att särskilt besluta om de yrkanden som avser beslutet att avslå klagomålet när den konstaterar att nämnda yrkanden saknar självständigt innehåll och i själva verket flyter ihop med yrkandena avseende det beslut mot vilket klagomålet riktas. Så kan bland annat vara tillfället när det kan fastslås att beslutet att avslå klagomålet enbart bekräftar den rättsakt som klagomålet avser och när denna rättsakt dessutom inte utgör en rättsakt som går någon emot i den mening som avses i artikel 90 i tjänsteföreskrifterna.

(se punkt 39)

Hänvisning till

Europeiska unionens tribunal: dom av den 21 september 2011, Adjemian m.fl./kommissionen, T‑325/09 P, EU:T:2011:506, punkt 33

Personaldomstolen: dom av den 19 november 2014, EH/kommissionen, F‑42/14, EU:F:2014:250, punkt 85