Language of document : ECLI:EU:F:2016:136

BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS

PERSONALDOMSTOL

(andra avdelningen)

den 24 juni 2016

Mål F-142/11 RENV

Erik Simpson

mot

Europeiska unionens råd

”Personalmål – Återförvisning till personaldomstolen efter upphävande – Tjänstemän – Avancemang i lönegrad – Beslut att inte befordra sökanden till lönegrad AD 9 efter det att han klarat av ett allmänt uttagningsprov avseende lönegrad AD 9 – Motiveringsskyldighet – Likabehandling – Uppenbart oriktig bedömning – Artikel 81 i rättegångsreglerna – Uppenbart att talan ska ogillas”

Saken:      Talan enligt artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken Erik Simpson har yrkat dels ogiltigförklaring av beslutet av den 9 december 2010 genom vilket Europeiska unionens råd avslog sökandens ansökan om avancemang till lönegrad AD 9 efter det att han klarat av det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/113/07, vilket anordnats för att rekrytera enhetschefer i lönegrad AD 9, bland annat inom översättningsområdet för estniska, och av beslutet av den 7 oktober 2011 om avslag på sökandens klagomål, dels förpliktande för rådet att betala ersättning för den skada som lidits och att ersätta rättegångskostnaderna.

Avgörande:      Talan ogillas. Erik Simpson ska bära sina rättegångskostnader i målen F-142/11, T‑ 130/14 P och F-142/11 RENV och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd i mål F-142/11. Europeiska unionens råd ska bära sina rättegångskostnader i målen T‑130/14 P och F-142/11 RENV.

Sammanfattning

Tjänstemän – Likabehandling – Begrepp – Gränser


Skillnader i behandling som är motiverade på grundval av ett objektivt och rimligt kriterium och vilka står i rimlig proportion till det syfte som eftersträvas med skillnaderna i behandling, utgör inte något åsidosättande av principen om likabehandling. Ett av de objektiva och rimliga skäl som kan motivera en skillnad i behandling mellan tjänstemän är tjänstens intresse. Administrationen har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid beslut om att vidta åtgärder i tjänstens intresse, vilket innebär att unionsdomstolen vid prövningen av om icke-diskrimineringsprincipen har iakttagits ska kontrollera enbart att den berörda institutionen inte har gjort sig skyldig till en skillnad i behandling som är godtycklig eller uppenbart strider mot tjänstens intresse.

(se punkterna 46 och 47)

Hänvisning till

Tribunalen: dom av den 16 mars 2004, Afari/ECB, T‑11/03, EU:T:2004:77, punkt 65

Personaldomstolen: dom av den 19 oktober 2006, De Smedt/kommissionen, F‑59/05, EU:F:2006:105, punkt76; dom av den 23 januari 2007, Chassagne/kommissionen, F-43/05, EU:F:2007:14, punkt 91, och dom av den 25 februari 2010, Pleijte/kommissionen, F-91/08, EU:F:2010:13, punkt 58 och där angiven rättspraxis