Language of document :

Överklagande ingett den 25 november 2016 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade i målen T-353/14 och T-17/15, Italien mot kommissionen

(Mål C-621/16 P)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: L. Pignataro-Nolin och G. Gattinara)

Övriga parter i målet: Republiken Italien, Republiken Litauen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva den överklagade domen,

om domstolen finner att målet är färdigt för avgörande, ogilla talan i första instans,

förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanser, och

förplikta Republiken Litauen att bära sina kostnader.

Grunder och huvudargument

Kommissionen anför till stöd för sitt överklagande fyra grunder: 1) felaktig rättstillämpning vid tolkningen av den rättsliga karaktären hos de ”Allmänna bestämmelser” som gäller för uttagningsprov samt vid tolkningen av artikel. 7.1 i bilaga III till Tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna), vilken resulterat i en felaktig motivering, 2) felaktig rättstillämpning och åsidosättande av motiveringsskyldigheten i samband med tolkningen av artikel 1d i tjänsteföreskrifterna, 3) felaktig rättstillämpning vid tolkningen (som dessutom är motsägelsefull) av artikel 28 f i tjänsteföreskrifterna och vid tolkningen av kriterierna för tribunalens prövning, samt 4) felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artikel 2 i förordning nr 1/58 (EGT 17, av den 6 oktober 1958).

1.    Den första grunden är uppdelad i fyra delar. Under den första delen gör kommissionen gällande att tribunalen gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning vid tolkningen av den rättsliga karaktären hos de ”Allmänna bestämmelser” som gäller för allmänna uttagningsprov (EUT C 60, 2014, A/1), eftersom dessa bestämmelser, enligt kommissionen, fastställer nya särskilda krav på hur uttagningsförfaranden ska genomföras, vilka krav de omtvistade meddelandena inte ändrade. Under den första grundens andra del gör kommissionen gällande att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artikel. 7.1 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna genom att slå fast att EPSO inte hade befogenhet att utfärda allmänna och abstrakta bestämmelser om vilka språkregler för de uttagningsprov de anordnar. Kommissionen anser att EPSO har sådan befogenhet. Kommissionen gör i det avseende även gällande att motiveringsskyldigheten har åsidosatts, i den mån tribunalen, i slutet av punkt 57 i den överklagade domen, motsäger sig själv genom att slå fast att EPSO trots allt har befogenhet att bedöma de behov, inklusive språkliga, som de enskilda institutionerna har, vid anordnandet av olika uttagningsprov. Genom den första grundens tredje del gör kommissionen gällande att tribunalen felaktigt slog fast att dessa bestämmelser enbart utgjorde rättsakter som syftar till att ange kriterier för valet av andraspråk i uttagningsförfaranden som EPSO anordnar, eftersom dessa bestämmelser, tvärtemot, med bindande verkan fastställer de kriterier som motiverar detta val. Kommissionen har genom den första grundens fjärde del slutligen gjort gällande att tribunalen gjorde en felaktig tolkning av karaktären hos och innehållet i de omtvistade meddelandena på så sätt att dessa, vad gäller språkreglerna, innehöll nya och särskilda skyldigheter, vilket även innebar att tribunalen åsidosatte motiveringsskyldigheten när den avslog kommissionen invändning om rättegångshinder, på så sätt, enligt kommissionen, att de omtvistade meddelanden utgjorde rättsakter vars innehåll enbart bekräftade innehållet i de allmänna bestämmelserna.

2.    Den andra grunden är uppdelad i två delar. Under den första delen gör kommissionen gällande en felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artikel 1d i tjänsteföreskrifterna, av vilken det framgår att en begränsning i valet av ett andraspråk inte nödvändigtvis utgör diskriminering, utan kan vara motiverad av hänsyn till ett övergripande mål, såsom att det enligt personalpolitiken ligger i tjänstens intresse. Under den andra delen gör kommissionen gällande att tribunalen åsidosatte motiveringsskyldigheten genom att, i sitt försök att motivera begränsningen vad gäller valet av andraspråk, i den överklagade domen, nöja sig med att beakta meddelandena om uttagningsprov, trots att den även borde ha beaktat de allmänna bestämmelserna och deras innehåll.

3.    Den tredje grunden är uppdelad i tre delar. Under den första delen gör kommissionen gällande att tribunalen inte utan att feltolka artikel 28 f i tjänsteföreskrifterna fastställa att kraven på språkkunskaper inte utgör en del av sökandenas kompetens enligt artikel 27 i tjänsteföreskrifterna. Under den andra delen gör kommissionen gällande tribunalen felaktigt definierade parametrarna för sin prövning, som borde ha begränsats till en bedömning av huruvida det skett en uppenbart felaktig bedömning eller godtycklig behandling. Under den tredje delen gör kommissionen gällande att förstainstansrätten överskred sina befogenheter, genom att pröva huruvida valet att, förutom de tre språk som nämns i meddelandet om uttagningsprov (engelska, tyska och franska), inte införa ytterligare språk var korrekt och därmed ersätta administrationens bedömning med sin egen.

4.    Under den fjärde grunden gör kommissionen gällande att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artikel. 2 i förordning nr 1/58, genom att slå fast att kommunikationen mellan EPSO och sökandena omfattades av denna bestämmelses tillämpningsområde, och därmed helt utesluta möjligheten att begränsa valet av andraspråk. Möjligheten att fastställa en sådan gräns följer nämligen tvärtom, enligt kommissionen, av artikel 1 d punkterna 5 och 6 i tjänsteföreskrifterna, som också är tillämpliga på sökande i ett uttagningsförfarande.

____________