BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL (andra avdelningen)

den 20 juli 2016

Mål F-4/12 DEP

Luigi Marcuccio

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Förfarande – Fastställande av rättegångskostnader”

Saken:      Talan om fastställande av rättegångskostnader som väckts av Europeiska kommissionen till följd av det beslut som personaldomstolen meddelade den 14 maj 2013 i målet Marcuccio/kommissionen (F-4/12, EU:F:2013:61).

Beslut:      Det sammanlagda belopp som Luigi Marcuccio ska ersätta Europeiska kommissionen med avseende rättegångskostnader i mål F-4/12 fastställs till 1 500 euro. Det belopp som avses i punkt 1 ska påföras dröjsmålsränta från och med den tidpunkt då detta beslut delges och till och med att räntan faktiskt har betalats, med den räntesats som fastställts av Europeiska centralbanken för de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och som gällde den första dagen i den kalendermånad under vilken betalningen förföll till betalning, ökad med 3,5 punkter.

Sammanfattning

Domstolsförfarande – Rättegångskostnader – Fastställande – Fastställande som grundar sig på preciserade uppgifter från sökanden eller, i avsaknad av sådana uppgifter, på en skälighetsbedömning av unionsdomstolen – En schablonmässigt bestämd ersättning till advokaten – Påverkar inte tribunalens bedömning

(Personaldomstolens rättegångsregler, artikel 105 c)

För att det ska kunna bedömas huruvida de kostnader som faktiskt har uppkommit med anledning av förfarandet var nödvändiga, krävs det att den som ingett begäran inkommer med preciserade uppgifter. På samma sätt har den omständigheten, att det är fråga om en schablonmässigt bestämd ersättning inte någon inverkan på tribunalens bedömning av omfattningen av de ersättningsgilla rättegångskostnaderna, då tribunalen grundar sig på väl etablerade kriterier och de preciserade uppgifter som parterna har att inkomma med. Det är visserligen inte omöjligt för personaldomstolen att, efter en skälighetsbedömning, fastställa de ersättningsgilla kostnaderna även om några sådana preciserade uppgifter inte lämnats in. Om så är fallet ska personaldomstolen dock med nödvändighet göra en restriktiv bedömning av sökandens anspråk.

(se punkt 28)

Hänvisning till

Domstolen: beslut av den 17 februari 2004, DAI/ARAP m.fl., C‑321/99 P-DEP, EU:C:2004:103, punkt 23

Tribunalen: beslut av den 31 mars 2011, Tetra Laval/kommissionen, T‑5/02 DEP och T‑80/02 DEP, EU:T:2011:129, punkt 68, och dom av den 28 maj 2013, Marcuccio/kommissionen, T‑278/07 P-DEP, EU:T:2013:269, punkt 16