Language of document : ECLI:EU:C:2017:419

Mål C529/15

Förfarande som inletts av Gert Folk

(begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgerichtshof)

”Begäran om förhandsavgörande – Miljöansvar – Direktiv 2004/35/EG – Artikel 17 – Tidsmässig tillämpning – Drift av ett vattenkraftverk som tagits i bruk före utgången av fristen för att införliva direktivet – Artikel 2.1 b – Begreppet ’miljöskada’ – Nationell lagstiftning som undantar varje skada som täcks av ett tillstånd – Artikel 12.1 – Tillgång till domstolsprövning i miljöfrågor – Talerätt – Direktiv 2000/60/EG – Artikel 4.7 – Direkt effekt”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 1 juni 2017

1.        Miljö – Förebyggande och avhjälpande av miljöskador – Miljöansvar – Direktiv 2004/35 – Tillämpning i tiden – Miljöskador som har uppkommit efter fristen för att införliva direktivet, men som har orsakats av driften av en anläggning vilken tagits i bruk före detta datum – Direktivets tillämplighet

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35, i dess lydelse enligt direktiv 2009/31, artikel 17)

2.        Miljö – Förebyggande och avhjälpande av miljöskador – Miljöansvar – Direktiv 2004/35 – Begreppet miljöskada – Nationell lagstiftning som från begreppet miljöskada undantar varje skada som täcks av ett tillstånd som har utfärdats enligt nationella bestämmelser om vatten – Otillåtet

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35, i dess lydelse enligt direktiv 2009/31, artikel 2.1 b)

3.        Miljö – Gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område – Direktiv 2000/60 – Miljömål – Skyldighet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av statusen hos yt- eller grundvattenförekomst – Undantag möjligt för projekt som motsvarar ett allmänintresse av större vikt – Villkoren i artikel 4.7 i nämnda direktiv – Skyldighet för en nationell domstol att kontrollera huruvida villkoren i denna bestämmelse är uppfyllda vid prövningen av om det föreligger en miljöskada, i den mening som avses i direktiv 2004/35, för det fall ett tillstånd har utfärdats utan att det har prövats om dessa villkor har iakttagits – Föreligger inte

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60, artikel 4.7 a–d, och 2004/35, i dess lydelse enligt direktiv 2009/31, artikel 2.1 b)

4.        Miljö – Förebyggande och avhjälpande av miljöskador – Miljöansvar – Direktiv 2004/35 – Prövningsförfaranden – Nationell lagstiftning enligt vilken innehavare av fiskerättigheter saknar rätt att inleda ett prövningsförfarande angående en miljöskada – Otillåtet

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35, i dess lydelse enligt direktiv 2009/31, artiklarna 12 och 13)

1.      Artikel 17 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009, ska tolkas på så sätt att nämnda direktiv, med förbehåll för de kontroller som det ankommer på den hänskjutande domstolen att göra, tidsmässigt (ratione temporis) ska tillämpas på miljöskador som har uppkommit efter den 30 april 2007, men som har orsakats av driften av en anläggning vilken godkänts enligt vattenlagstiftningen och tagits i bruk före detta datum.

(se punkt 25 och punkt 1 i domslutet)

2.      Direktiv 2004/35, i dess lydelse enligt direktiv 2009/31, särskilt artikel 2.1 b i direktivet, ska tolkas på så sätt att det utgör hinder för en bestämmelse i nationell rätt som, generellt och automatiskt, innebär att en skada som har betydande negativa effekter på det berörda vattnets ekologiska, kemiska eller kvantitativa status eller ekologiska potential inte ska kvalificeras som ”miljöskada”, enbart på grund av att skadan täcks av ett tillstånd som har utfärdats enligt den nationella rätten.

(se punkt 34 och punkt 2 i domslutet)

3.      För det fall ett tillstånd har utfärdats enligt nationella bestämmelser utan att det har prövats om villkoren i artikel 4.7 a–d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område har iakttagits, är en nationell domstol inte skyldig att själv kontrollera om villkoren i denna bestämmelse är uppfyllda vid prövningen av om det föreligger en miljöskada, i den mening som avses i artikel 2.1 b i direktiv 2004/35, i dess lydelse enligt direktiv 2009/31.

Det är nämligen de nationella myndigheter som är behöriga att godkänna ett projekt som är skyldiga att kontrollera att villkoren i artikel 4.7 a–d i direktiv 2000/60 har iakttagits innan de utfärdar ett sådant tillstånd, utan att det påverkar en eventuell domstolsprövning. Det finns enligt unionsrätten emellertid ingen som helst skyldighet för de nationella domstolarna att sätta sig i den behöriga myndighetens ställe genom att själva pröva villkoren när myndigheten har utfärdat tillståndet utan att göra nämnda prövning.

(se punkterna 39 och 40 samt punkt 3 i domslutet)

4.      Artiklarna 12 och 13 i direktiv 2004/35, i dess lydelse enligt direktiv 2009/31, ska tolkas på så sätt att de utgör hinder för en bestämmelse i nationell rätt, såsom den som är aktuell i det nationella målet, enligt vilken innehavare av fiskerättigheter saknar rätt att inleda ett prövningsförfarande angående en miljöskada, i den mening som avses i artikel 2.1 b i nämnda direktiv.

(se punkt 50 och punkt 4 i domslutet)