Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Općinski sud u Rijeci (Kroatien) den 9 november 2017 – Anica Milivojević mot Raiffeisenbank St. Stefan-Jagerberg-Wolfsberg eGen

(Mål C-630/17)

Rättegångsspråk: kroatiska

Hänskjutande domstol

Općinski Sud u Rijeci

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Anica Milivojević

Svarande: Raiffeisenbank St. Stefan-Jagerberg-Wolfsberg eGen

Tolkningsfrågor

Ska artiklarna 56 och 63 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tolkas så, att de utgör hinder för bestämmelserna i Zakon o ništetnosti ugovora o kreditu s međunarodnim obilježjima sklopljenih u Republici Hrvatskoj s neovlaštenim vjerovnikom (lag om ogiltighet av låneavtal med internationella inslag som ingåtts i Republiken Kroatien med en icke auktoriserad borgenär, Narodne novine nr 72/2017), i synnerhet bestämmelserna i artikel 10 i nämnda lag, i vilka det föreskrivs att låneavtal och andra rättsakter som följer av det låneavtal som ingåtts mellan en gäldenär (i den mening som avses i artiklarna 1 och 2 första strecksatsen i nämnda lag) och en icke auktoriserad borgenär (i den mening som avses i artikel 2 andra strecksatsen i samma lag), eller som grundar sig på detta avtal, är ogiltiga, även om de har ingåtts innan nämnda lag trädde i kraft och från och med den tidpunkt då avtalet ingicks med den följden att var och en av de avtalsslutande parterna är skyldiga att till den andra avtalsparten återgälda allt som mottagits på grundval av det ogiltiga avtalet och att, när detta inte är möjligt eller när det som mottagits är av sådan art att det inte kan återgäldas, vederbörlig ekonomisk ersättning ska utges i enlighet med de priser som gällde vid tidpunkten för det rättsliga avgörandet?

Ska Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2013 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (omarbetning), i synnerhet artiklarna 4.1 och 25 däri tolkas så, att den utgör hinder för bestämmelserna i artikel 8.1 och 8.2 i Zakon o ništetnosti ugovora o kreditu s međunarodnim obilježjima sklopljenih u Republici Hrvatskoj s neovlaštenim vjerovnikom (Narodne novine n.º 72/2017), i vilken det föreskrivs att, i tvister angående låneavtal med internationella inslag i den mening som avses i nämnda lag, gäldenären kan väcka talan mot den icke auktoriserade borgenären i den stat där denne har sin hemvist, eller, oberoende av var denne har sin hemvist, vid domstolarna i den stat där gäldenären har sin hemvist eller sitt säte, medan den icke auktoriserade borgenären enligt nämnda lag endast kan väcka talan mot gäldenären vid domstolarna i den stat där gäldenären har sin hemvist eller sitt säte?

Rör det sig om ett avtal som ingåtts av en konsument i den mening som avses i artikel 17.1 i förordning nr 1215/2012 och i unionens övriga lagstiftning, när låntagaren är en fysisk person som har ingått ett låneavtal för att investera i semesterlägenheter med målsättningen att, som sin verksamhet, erbjuda privat kost och logi till turister?

Ska artikel 24.1 i förordning nr 1215/2012 tolkas så, att de nationella domstolarna i Republiken Kroatien är behöriga att pröva en talan om fastställelse av ogiltigheten av ett låneavtal och tillhörande garantiutfästelse jämte avförande av den inteckning som registrerats i fastighetsregistret, när nämnda inteckning i gäldenärens egendom, belägen i Republiken Kroatien, ställts som säkerhet för uppfyllandet att skyldigheterna enligt låneavtalet?

____________