Överklagande ingett den 11 september 2019 av Bruno Gollnisch av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 11 juli 2019 i mål T-95/18, Gollnisch mot parlamentet
(Mål C-676/19 P)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Bruno Gollnisch (ombud: B. Bonnefoy-Claudet, avocat)
Övriga parter i målet: Europaparlamentet, Europeiska unionens råd
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
upphäva tribunalens dom av den 11 juli 2019 (T-95/18),
återförvisa målet till tribunalen,
tillerkänna klaganden ersättning för rättegångskostnader med ett belopp på 12 500 euro, och
förplikta parlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.
För det fall överklagandet tas upp till sakprövning har klaganden yrkat att domstolen ska
pröva överklagandet i sak, om domstolen anser sig ha tillräckligt med information,
ogiltigförklara beslutet av Europaparlamentets presidium av den 23 oktober 2017,
bifalla klagandens yrkanden i första instans, och
förplikta parlamentet att ersätta samtliga rättegångskostnader.
Grunder och huvudargument
1. Den första grunden: Retroaktiv tillämpning av senare rättspraxis till nackdel för klaganden, i syfte att fastställa att talan inte kunde tas upp till prövning
För att kunna avvisa talan tillämpade tribunalen retroaktivt rättspraxis från domstolen vilken härrörde från tiden efter talans väckande, på ett sätt som var till nackdel för klaganden och som var rättstridigt, trots att det i då gällande lag uttryckligen angavs att talan kunde tas upp till prövning.
2. Andra grunden: Tribunalen tillämpade varken artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna eller artikel 6.1 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna
Tribunal bedömde att dessa båda artiklar inte var tillämpliga på tvisten, trots att det framgår av artikel 52 i stadgan och förklaringarna till dess artiklar som godtagits i domstolens rättspraxis att artiklarna var relevanta.
3. Tredje grunden: Felaktig tolkning av rättspraxis avseende rätten att yttra sig
I den överklagade domen hänvisade tribunalen felaktigt till en dom av domstolen till stöd för att klaganden saknade rätt att höras muntligt, trots att denna dom endast avsåg intervenienter i ett konkret och marginellt förfarande, i vilket domstolen för övrigt godkände ett muntligt hörande.
4. Fjärde grunden: Motsägelser i domskälen och åsidosättande av rätten till försvar
För att rättfärdiga att en handling inte hade överlämnats till klaganden i det omtvistade förfarandet gav tribunalen denna handling en motsägelsefull beteckning vilket ledde till att klagandens rätt till försvar åsidosattes.
____________