PERSONALDOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 29 september 2009

Mål F-102/07

Petrus Kerstens

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Befordran – Befordringsförfarandena år 2004, 2005 och 2006 – Tilldelning av prioritetspoäng – Prioritetspoäng som tilldelas av generaldirektörerna – Prioritetspoäng för arbete i institutionens intresse – Icke-diskrimineringsprincipen – Motiveringsskyldighet ”

Saken: Talan väckt av Petrus Kerstens med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, varigenom denne yrkar ogiltigförklaring av tillsättningsmyndighetens beslut av den 23 november 2005 att tilldela honom 3 prioritetspoäng av de poäng som tilldelats varje generaldirektorat (nedan kallade PPDG), i förevarande fall byrån för löneadministration och individuella ersättningar, vad avser befordringsförfarandet år 2004 (Informations administratives nr 85‑2005 av den 23 november 2005), av tillsättningsmyndighetens beslut av den 23 november 2005 att tilldela honom 0 PPDG vad avser befordringsförfarandet år 2005 (Informations administratives nr 85‑2005), av tillsättningsmyndighetens beslut av den 17 november 2006 att tilldela honom 0 PPDG vad avser befordringsförfarandet år 2006 (Informations administratives nr 55‑2006 av den 17 november 2006), av tillsättningsmyndighetens beslut av den 17 november 2006 att tilldela honom 0 prioritetspoäng vad avser arbete i institutionens intresse vad avser befordringsförfarandet år 2006 (Informations administratives nr 55‑2006), och av tillsättningsmyndighetens beslut av den 15 juni 2007 om avslag på hans klagomål av den 16 och den 22 februari 2007.

Avgörande: Talan ogillas. Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Befordran – Jämförelse av kvalifikationer – Förfarande – Kommissionens system – Fördelning av prioritetspoäng inom generaldirektoraten

Tjänsteföreskrifterna, artikel 45)

2.      Tjänstemän – Befordran – Jämförelse av kvalifikationer – Förfarande – Kommissionens system – Fördelning av prioritetspoäng – Kriterier

(Tjänsteföreskrifterna des tjänstemän, art. 45)

1.      Kommissionens allmänna genomförandebestämmelser till artikel 45 i tjänsteföreskrifterna har, såsom framgår av artikel 5.1, till syfte att belöna de tjänstemän som anses mest meriterade och särskilt dem som har bidragit till att uppnå resultat som går utöver deras individuella målsättningar eller som gjort särskilda ansträngningar och uppnått anmärkningsvärda resultat i sitt arbete, vilket bekräftas i deras karriärutvecklingsrapporter. De ”stora” prioritetspoäng som varje generaldirektorat har att fördela, det vill säga 6–10 prioritetspoäng, får enligt artikel 5.2 i de allmänna genomförandebestämmelserna endast tilldelas de mest högpresterande tjänstemännen, som visat upp exceptionella meriter, medan de ”små” prioritetspoängen, det vill säga 0–4 prioritetspoäng, enligt samma bestämmelse ska fördelas mellan övriga tjänstemän som anses meriterade enligt de kriterier som anges i de allmänna genomförandebestämmelserna.

Fördelningen av prioritetspoäng ska således grundas på överväganden som rör de berörda tjänstemännens särskilda meriter, varvid de ”stora” prioritetspoängen endast får tilldelas tjänstemän som visat prov på exceptionella meriter.

Av detta följer att en generaldirektör på intet sätt är skyldig att utnyttja samtliga ”stora” prioritetspoäng när denne avgör hur dessa ska fördelas.

I artikel 5.3 i de allmänna genomförandebestämmelserna föreskrivs att i princip ska varje generaldirektorat utnyttja samtliga prioritetspoäng som detta har tilldelats. I samma bestämmelse preciseras emellertid i en fotnot att denna bestämmelse inte får leda till att avsteg görs från principen att meriter ska utvärderas över tiden, exempelvis vad rör enheter med få anställda där det kan vara berättigat att oanvända prioritetspoäng utnyttjas.

(se punkterna 65–68)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 19 oktober 2006, Buendía Sierra mot kommissionen, T‑311/04, REG 2006, s. II‑4137, punkt 290, 3 maj 2007, Crespinet mot kommissionen, T‑261/04, REGP 2007, s. I‑A‑2‑0000 och II‑A‑2‑0000, punkt 57, 1 april 2009, Valero Jordana mot kommissionen, T‑385/04, REGP 2009, s. I‑A‑2‑0000 och II‑A‑2‑0000, punkt 130

2.      Även om antalet tjänsteår i lönegraden i andra hand kan få spela roll vid tilldelningen av varje generaldirektorats prioritetspoäng, när det rör sig om tjänstemän som har likvärdiga meriter och det finns otillräckligt många poäng att fördela, är meritkriteriet i princip avgörande. Att låta anciennitet vara avgörande för tilldelningen av prioritetspoäng skulle strida mot artikel 45 i tjänsteföreskrifterna och artikel 5 i kommissionens allmänna genomförandebestämmelser till nämnda artikel 45. I artikel 5 omnämns antal tjänsteår i lönegraden överhuvudtaget inte som kriterium för tilldelning av prioritetspoäng.

(se punkt 140)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 4 juli 2007, Lopparelli mot kommissionen, T‑502/04, REGP 2007, s. I‑A-2-0000 och II‑A-2-0000, punkt 89; Valero Jordana mot kommissionen, ovannämnd, punkt 145