PERSONALDOMSTOLENS DOM (första avdelningen)

den 17 juni 2008

Mål F-97/07

Chantal De Fays

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Sjukskrivning – Otillåten frånvaro – Medlingsförfarande”

Saken: Talan väckt med stöd av artikel 236 EG och 152 EA genom vilken Chantal De Fays bland annat yrkar ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 21 juni 2007 om avslag på hennes klagomål mot kommissionens beslut av den 21 november 2006, i vilket denna ansett att hennes frånvaro från arbetet efter den 19 oktober 2006 utgör otillåten frånvaro och beslutat att hon saknar rätt till lön under den otillåtna frånvaro som går utöver hennes semesterdagar.

Avgörande: Talan ogillas. Vardera parten ska bära sin egen rättegångskostnad.

Sammanfattning

1.      Förfarande – Åberopande av nya grunder under rättegången – Villkor

(Personaldomstolens rättegångsregler, artikel 35.1 d och e och artikel 43)

2.      Tjänstemän – Sjukskrivning – Läkarundersökning – Ifrågasättande av resultatet av en läkarundersökning

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 59.1 femte stycket och artikel 60 första stycket)

3.      Tjänstemän – Sjukskrivning – Läkarundersökning – Konstaterande av otillåten frånvaro

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 59.1 femte stycket och artikel 60 första stycket)

1.      Det framgår av bestämmelserna i artikel 35.1 d och e jämförd med artikel 43 i personaldomstolens rättegångsregler att ansökan ska innehålla uppgifter om föremålet för talan och om de grunder samt faktiska och rättsliga omständigheter som åberopas, och att nya grunder inte får åberopas under rättegången, såvida de inte föranleds av rättsliga eller faktiska omständigheter som framkommit först under förfarandet. En grund som utgör en utvidgning av en grund som tidigare – direkt eller underförstått – har åberopats i ansökan och som har ett nära samband med denna kan emellertid prövas i sak.

(se punkt 53)

Hänvisning till

Personaldomstolen: 26 april 2006, Falcione mot kommissionen, F‑16/05, REGP 2006, s. I‑A‑1‑3 och II‑A‑1‑7, punkt 65; 30 juni 2006, Ott m.fl. mot kommissionen, F‑87/05, REGP 2006, s. I‑A‑1‑73 och II‑A‑1‑263, punkt 74

2.      Systemet med ett medlingsförfarande enligt artikel 59.1 femte stycket i tjänsteföreskrifterna, där en oberoende läkare deltar, finns till för tjänstemän som vill ifrågasätta resultatet av en läkarundersökning som rör densamme. Gemenskapslagstiftarens syfte med detta system var att införa tydligare regler vad gäller kontroll vid frånvaro och vad gäller sjukintyg. Det skulle strida mot detta syfte att låta en tjänsteman ifrågasätta resultatet av en läkarundersökning utanför detta förfarande, som har införts i just detta syfte. Detsamma gäller även en talan mot en sådan rättsakt, exempelvis en åtgärd som vidtagits med stöd av artikel 60 första stycket i tjänsteföreskrifterna vad avser otillåten frånvaro.

(se punkt 56)

3.      Det framgår klart av ordalydelsen i artikel 59.1 fjärde stycket och artikel 60 första stycket i tjänsteföreskrifterna att när administrationen tar emot resultatet av en läkarundersökning som visar att en tjänsteman kan utföra sina arbetsuppgifter, så är denna skyldig att konstatera att tjänstemannens frånvaro är otillåten från och med den dag som läkarundersökningen gjordes, dra av frånvarodagarna från tjänstemannens årliga ledighet, och, om han har utnyttjat sin årliga ledighet göra avdrag på lönen för motsvarande period. Myndigheten som har att fatta beslut i ärendet efter att ha konstaterat att ingen begäran om skiljeförfarande, där en oberoende läkare deltar, har ingetts, enligt artikel 59.1 femte stycket i tjänsteföreskrifterna, har således endast befogenhet att vidta nämnda åtgärder. Om sådana åtgärder upphävs på grund av att beslutsfattaren var obehörig kan de, om detta misstag har rättats till samma dag, endast ersättas av ett motsvarande beslut vad gäller sakfrågan.

(se punkt 70)

Hänvisning till

Domstolen: 29 april 2004, parlamentet mot Reynolds, C‑111/02 P, REG 2004, s. I‑5475, punkterna 59–61