PERSONALDOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 10 september 2009

Mål F-16/08

Joachim Behmer

mot

Europaparlamentet

”Personalmål – Tjänstemän – Tjänstemän – Europaparlamentets förfarande för tilldelning av meritpoäng – Åsidosättande av motiveringsskyldigheten – Motivering anförs under rättegången”

Saken: Talan väckt med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, varigenom Joachim Behmer yrkar ogiltigförklaring av parlamentets beslut av den 4 juni 2007 om att tilldela honom två meritpoäng för år 2004 och av den 26 juni 2007 att tilldela honom två meritpoäng för år 2006.

Avgörande: Det saknas anledning att pröva talan i den del den är riktad mot parlamentets beslut av den 4 juni 2007 att tilldela sökanden två meritpoäng för år 2004. Parlamentets beslut av den 26 juni 2007 att tilldela sökanden två meritpoäng för år 2006 ogiltigförklaras. Parlamentet ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av sökandens rättegångskostnader. Sökanden ska bära hälften av sina rättegångskostnader.

Sammanfattning

Tjänstemän – Befordran – Klagomål från en sökande mot ett beslut att tilldela meritpoäng

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 25 andra stycket, 43 och 90.2)

Tillsättningsmyndigheten har åsidosatt sin motiveringsskyldighet om den i ett beslut att tilldela meritpoäng inte motiverar beslutet förrän mottagarens klagomål gentemot samma beslut uttryckligen avslås, vilket beslut fattas sedan tidsfristen på fyra månader i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna har löpt ut och den berörde har väckt talan om ogiltigförklaring av det tysta beslutet om avslag.

Denna slutsats kan inte ifrågasättas genom argument om att det inte var nödvändigt att motivera beslutet att tilldela meritpoäng, eftersom detta motiveras av skäl som är kända för mottagaren, vilket innebär en början till en motivering. Den omständigheten att meritpoäng tilldelas en gång om året innebär att administrationen varje år ska fatta ett nytt beslut om meritpoäng som endast får grundas på den berörde tjänstemannens prestationer under referensperioden i fråga. Den omständigheten att det framgår av tjänstemannens klagomål att denne förstår hur betygssystemet fungerar betyder inte att denne kunde få kännedom om grunderna för beslutet om tilldelning av meritpoäng.

En sådan brist på motivering kan inte heller ursäktas med hänvisning till rättspraxis enligt vilken följer att när ett välgrundat beslut har motiverats i efterhand saknas anledning att ogiltigförklara beslutet, eftersom administrationen, efter en dom om ogiltigförklaring, inte har något att göra än att fatta ett nytt beslut med samma motivering, vilket sökanden inte har någon nytta av. När en sökande gör gällande att ett beslut från administrationen är ogrundat, kan det nämligen inte uteslutas att den omständigheten att beslutet undanröjs genom domen om ogiltigförklaring och att beslutet därefter måste omprövas kan leda till att ett beslut med ett annat innehåll antas.

(se punkterna 25 och 29–34)

Hänvisning till

Domstolen: 26 november 1981, Michel mot parlamentet, 195/80, REG 1981, s. 2861, punkt 22; 7 februari 1990, Culin mot kommissionen, C‑343/87, REG 1990, s. I‑225, punkt 15; 23 september 2004, Hectors mot parlamentet, C‑150/03 P, REG 2004, s. I‑8691, punkt 50

Förstainstansrätten: 12 februari 1992, Volger mot parlamentet, T‑52/90, REG 1992, s. II‑121, punkterna 40 och 41; 26 januari 2000, Gouloussis mot kommissionen, T‑86/98, REGP 2000, s. I‑A‑5 och II‑23 ; 20 februari 2002, Roman Parra mot kommissionen, T‑117/01, REGP 2002, s. I‑A‑27 och II‑121, punkt 32; 6 juli 2004, Huygens mot kommissionen, T‑281/01, REGP 2004, s. I‑A‑203 och II‑903, punkt 109; 15 september 2005, Casini mot kommissionen, T‑132/03, REGP 2005, s. I‑A‑253 och II‑1169, punkt 31, och där angiven rättspraxis

Personaldomstolen: 8 oktober 2008, Barbin mot parlamentet, F‑81/07, REGP 2008, s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000, punkt 28.