Överklagande ingett den 27 november 2017 av Europeiska kommissionen av det beslut som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 12 september 2017 i mål T-247/16, Trasta Komercbanka AS m.fl. mot Europeiska centralbanken

(Mål C-665/17 P)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: V. Di Bucci, A. Steiblytė, K.-Ph. Wojcik)

Övriga parter i målet: Trasta Komercbanka AS, Ivan Fursin, Igors Buimisters, C & R Invest SIA, Figon Co. Ltd, GCK Holding Netherlands BV, Rikam Holding SA, Europeiska centralbanken

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva tribunalens beslut (andra avdelningen) av den 12 september 2017 i mål T-247/16, Trasta Komercbanka AS, Ivan Fursin, Igors Buimisters, SIA C & R Invest, Figon Co Limited, G.C.K J Holding Nederländerna BV och Rikam Holding SA - SPF mot Europeiska centralbanken, i den mån invändningen om rättegångshinder med avseende på ansökan från aktieägarna i Trasta Komercbanka AS underkändes,

avvisa talan som väckts av Ivan Fursin, Igors Buimisters, SIA C & R Invest, Figon Co Limited, G.C.K J Holding Netherlands B.V. och Rikam Holding S.A. - SPF,

förplikta sökandena att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Tribunalen gjorde den felaktiga bedömningen att det var nödvändigt att avvisa en talan om ogiltigförklaring som väckts av aktieägare i ett kreditinstitut i likvidation riktad mot ett beslut att återkalla kreditinstitutets auktorisation, för att kunna tillhandahålla ett effektivt rättsmedel. Därigenom har tribunalen bortsett ifrån de övriga rättsmedel som är tillgängliga för kreditinstitutet i form av en i rätt tid ingiven ansökan om ogiltigförklaring och en begäran om interimistiska åtgärder, samt för aktieägarna i form av en talan om skadestånd mot Europeiska centralbanken vid unionsdomstolarna och eventuellt i form av andra åtgärder vid nationella domstolar.

Till stöd för överklagandet anförs följande två grunder:

Klaganden har gjort gällande att tribunalen har åsidosatt artikel 263 FEUF avseende villkoret om rättsligt intresse. Tribunalen har genom att fastställa att de direkta aktieägarna hindrades från att utöva sina rättigheter när det gäller att bestämma ledning och politik i bolaget i likvidation såsom de skulle ha gjort om ett bolag fortfarande var verksamt, felaktigt avvikit ifrån rättspraxis enligt vilken aktieägarna inte har något rättsligt intresse som avviker från bolagets intresse. Tribunalen har vidare underlåtit att fastställa att inte heller aktieägare i ett aktivt bolag, och i synnerhet minoritetsaktieägare, har rätt att tvinga företagsledningen att väcka talan. Tribunalen har vidare underlåtit att göra åtskillnad mellan effekterna av banktillsynsmyndighetens beslut att återkalla ett banktillstånd och effekterna av det senare beslutet som fattats av en nationell domstol att inleda likvidationsförfaranden. Slutligen har tribunalen felaktigt konstaterat att aktieägarna i ett bolag i likvidation ska kunna utöva sina delägarrättigheter på samma sätt som aktieägare i ett aktivt bolag.

Klaganden har gjort gällande att tribunalen har åsidosatt artikel 263 fjärde stycket FEUF när det gäller kraven på att vara personligen och direkt berörd.

När det gäller det första villkoret har tribunalen för det första underlåtit att fastställa att möjligheten att mer eller mindre exakt bestämma antalet eller identiteten hos de personer som omfattas av en rättsakt inte innebär att det måste betraktas som att det berör dem personligen så länge som denna åtgärd tillämpas på grund av en objektiv rättslig eller faktisk situation som definieras i rättsakten. För det andra gjorde tribunalen den felaktiga bedömningen att ett beslut att återkalla ett banktillstånd avser aktieägarna i ett kreditinstitut, medan det i själva verket endast gäller kreditinstitutet som sådant. För det tredje gjorde tribunalen den felaktiga bedömningen att Europeiska centralbankens beslut påverkade aktieägarna på grund av vissa egenskaper som är specifika för dem eller på grund av en faktisk situation som skiljer dem från andra personer, medan beslutet i själva verket endast berörde kreditinstitutet och inte påverkade aktieägares rättigheter. Slutligen, även om det antas att ett bolags enda aktieägare kan vara personligen berörd av ett beslut som Europeiska centralbanken riktar till det bolaget, likställde tribunalen felaktigt situationen för enskilda minoritetsaktieägare med en enda aktieägares situation.

När det gäller det andra villkoret har tribunalen för det första gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den slog fast att aktieägarna var direkt berörda av att banktillståndet återkallades genom att tribunalen inte skiljde mellan effekterna av denna återkallelse och beslutet som fattades av en nationell domstol att inleda likvidationsförfaranden. För det andra konstaterade tribunalen felaktigt att Europeiska centralbankens beslut direkt berörde aktieägarna på grund av dess långtgående verkan. Tribunalen underlät härvid att skilja mellan den rättsliga verkan av beslutet, som är begränsad till kreditinstitutet, och dess ekonomiska konsekvenser, vilka kan utsträckas till aktieägarna.

____________