Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal da Concorrência, Regulação e Supervisão (Portugal) den 13 oktober 2016 – Meo – Serviços de Comunicações e Multimédia S.A. mot Autoridade da Concorrência

(Mål C-522/16)

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Tribunal da Concorrência, Regulação e Supervisão

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Meo – Serviços de Comunicações e Multimédia S.A.

Motpart: Autoridade da Concorrência

Annan deltagare i rättegången: GDA - Cooperativa de Gestão dos Direitos dos Artistas Intérpretes ou Executantes, CRL

Tolkningsfrågor

Om det i ett påföljdsförfarande föreligger bevis eller indicier för faktiska omständigheter avseende att ett företag med en dominerande ställning eventuellt har tillämpat diskriminerande priser gentemot ett av företagen i återförsäljningsledet till skada för detta företag jämfört med dess konkurrenter, krävs då, för att detta beteende ska kunna anses ge upphov till en konkurrensnackdel i den mening som avses i artikel 102[.2] c FEUF, att det görs en ytterligare bedömning av hur allvaret, relevansen eller betydelsen av dessa effekter på konkurrensställningen och/eller det berörda företagets konkurrensförmåga, särskilt vad gäller dess förmåga att bära den ökade kostnaden för grossisttjänsten?

Om det i ett påföljdsförfarande föreligger bevis eller indicier för att en diskriminerande prissättning som tillämpats av ett företag med dominerande ställning har haft en betydligt mindre betydelse för de burna kostnaderna, de förvärvade intäkterna och den gjorda vinsten för den berörda återförsäljaren, är det då förenligt med artikel 102[.2] c FEUF och med domarna British Airways¹ och Clearstream² att anse att det inte finns några indicier för missbruk av en dominerande ställning eller för ett förbjudet beteende?

Eller är det tvärtom så, att denna omständighet inte är tillräcklig för att det ska vara uteslutet att kvalificera beteendet som ett missbruk av en dominerande ställning och som ett förbjudet beteende enligt artikel 102[.2] c FEUF, utan endast har betydelse för bedömningen av ansvarets omfattning eller för bestämmandet av vilken påföljd det företag som gjort sig skyldigt till missbruket ska åläggas?

Ska uttrycket ”varigenom dessa får en konkurrensnackdel” i artikel 102[.2] c FEUF tolkas så, att det innebär ett krav på att den fördel som diskrimineringen ger upphov till i sin tur ska motsvara en viss lägsta procentandel i det berörda företagets kostnadsstruktur?

Ska uttrycket ”varigenom dessa får en konkurrensnackdel” i artikel 102[.2] c FEUF tolkas så, att det innebär ett krav på att den fördel som diskrimineringen ger upphov till i sin tur ska motsvara en viss minsta skillnad mellan de genomsnittliga kostnader som konkurrenterna har haft för den aktuella grossisttjänsten?

Kan uttrycket ”varigenom dessa får en konkurrensnackdel” i artikel 102[.2] c FEUF tolkas så, att det innebär ett krav på att den fördel som diskrimineringen ger upphov till i sin tur ska motsvara, med avseende på den aktuella marknaden och tjänsten, högre värden än de som angetts i … tabellerna 5, 6 och 7, vid bedömningen av huruvida beteendet är förbjudet?

För det fall att någon av frågorna 4–6 ska besvaras jakande, hur ska då den nedre gränsen för nackdelen i fråga om kostnadsstrukturen eller i fråga om de genomsnittliga kostnaderna för de konkurrerande företagen i återförsäljningsledet bestämmas?

När den nedre gränsen har bestämts, innebär den omständigheten att denna inte är uppnådd för vart och ett av de aktuella åren att man kan underlåta att tillämpa den i domen Clearstream fastslagna presumtionen att ”när ett företag som har ett faktiskt monopol på marknaden i föregående led tillämpar olika priser för likvärdiga tjänster gentemot en handelspartner och detta pågår utan avbrott under fem år, måste detta ha gett upphov till en konkurrensnackdel för nämnda handelspartner”?³

____________

¹ C-95/04 P, EU:C:2007:166

² T-301/04, EU:T:2009:317

³ Punkterna 194 och 195.