Mål C‑562/15

Carrefour Hypermarchés SAS

mot

ITM Alimentaire International SASU

(begäran om förhandsavgörande från Cour d’appel de Paris)

”Begäran om förhandsavgörande – Jämförande reklam – Direktiv 2006/114/EG – Artikel 4 – Direktiv 2005/29/EG – Artikel 7 – Objektiv prisjämförelse – Vilseledande underlåtenhet – Reklam som jämför priserna för produkter sålda i butiker av olika storlek och format – Tillåtlighet – Väsentlig information – Informationens nivå och underlag”

Sammanfattning – Domstolens dom (andra avdelningen) av den 8 februari 2017

Konsumentskydd – Otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter – Direktiv 2005/29 – Vilseledande underlåtenhet – Vilseledande och jämförande reklam – Direktiv 2006/114 – Reklam som jämför priserna för produkter sålda i butiker av olika storlek och format – Tillåtlighet – Väsentlig information – Kontroll av den nationella domstolen – Omständigheter som ska beaktas

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29, artikel 7.1–7.3; Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114, artikel 4 a och 4 c)

Artikel 4 a och 4 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam, jämförd med artikel 7.1–7.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) ska tolkas så, att reklam – såsom den som är i fråga i det nationella målet, som jämför priser på varor som säljs i butiker av olika storlek och format, när dessa butiker tillhör butikskedjor som har butiker av olika storlek och format och annonsören jämför priserna i butiker av större storlek och format avseende sin egen butikskedja med priserna i butiker av mindre storlek och format avseende konkurrerande butikskedjor – kan vara otillåten i den mening som avses i den första av dessa bestämmelser, om inte konsumenterna informeras, på ett klart sätt och genom själva reklammeddelandet, om att jämförelsen gjorts mellan priser i butiker av större storlek och format tillhörande annonsörens butikskedja och priser i butiker av mindre storlek och format tillhörande konkurrerande butikskedjor.

Vid prövningen av frågan huruvida en sådan reklam är tillåten ankommer det på den hänskjutande domstolen att mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet pröva huruvida reklamen i fråga i det nationella målet strider mot kravet att jämförelsen ska vara objektiv och/eller huruvida den är vilseledande. Den ska därvid beakta dels uppfattningen hos en genomsnittskonsument av de berörda varorna som är normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst, dels de uppgifter som lämnas i reklamen, särskilt uppgifterna rörande de butiker i annonsörens butikskedja och de butiker i konkurrerande butikskedjor vars priser jämförts, och, mera allmänt, reklamens samtliga beståndsdelar.

(se punkt 40 samt domslutet)