Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour de cassation (Frankrike) den 10 januari 2019 – Bouygues travaux publics, Elco construct Bucarest, Welbond armatures

(Mål C-17/19)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour de cassation

Parter i det nationella målet

Klagande: Bouygues travaux publics, Elco construct Bucarest, Welbond armatures

Tolkningsfråga

Ska artikel 11 i rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpning av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen,1 i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996,2 i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 647/2005 av den 13 april 2005,3 och artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen4 tolkas så, att ett E101-intyg som utfärdats av den institution som har utsetts av den behöriga myndigheten i en medlemsstat, enligt artikel 14.1 och 14.2 b i förordning nr 1408/71, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt förordning nr 118/97, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 647/2005 av den 13 april 2005, eller ett A1-intyg som utfärdats enligt artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets förordning nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, är bindande för domstolarna i den medlemsstat där arbetet utförs vid fastställandet av den lagstiftning som är tillämplig, inte bara på det sociala trygghetssystemet, utan även på arbetsrätten, när denna lagstiftning definierar arbetsgivarnas skyldigheter och de anställdas rättigheter, så att dessa domstolar, efter det kontradiktoriska förfarandet, kan bortse från dessa intyg endast om de – på grundval av en bedömning av de konkreta uppgifter som framkommit under den rättsliga utredningen som visat att dessa intyg hade erhållits eller åberopats på ett bedrägligt sätt och att den utfärdande institutionen hade underlåtit att beakta dessa uppgifter – inom rimlig tid betecknar detta som ett bedrägeri, vars objektiva rekvisit består i att villkoren som föreskrivs i någon av de ovannämnda bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpning av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 inte har iakttagits, och vars subjektiva rekvisit avser den åtalade personens avsikt att kringgå eller undandra sig en tillämpning av de villkor som gäller för utfärdande av nämnda intyg för att erhålla den förmån som är knuten till intyget?

____________

1 EGT L 74, s. 1.

2 Rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 om ändring och uppdatering av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, samt av förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT L 28, s. 1).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 647/2005 av den 13 april 2005 om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och (EEG) nr 574/72 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 (EUT L 117, s.1).

4 EUT L 284, s.1.