Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Limburg (Nederländerna) den 28 december 2018 – LB, Stichting Varkens in Nood, Stichting Dierenrecht, Stichting Leefbaar Buitengebied tegen College van burgemeester en wethouders van de gemeente Echt-Susteren, annan deltagare i målet: Sebava BV

(Mål C-826/18)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank Limburg

Parter i det nationella målet

Klagande: LB, Stichting Varkens in Nood, Stichting Dierenrecht, Stichting Leefbaar Buitengebied

Motpart: College van burgemeester en wethouders van de gemeente Echt-Susteren

Annan deltagare i målet: Sevaba BV

Tolkningsfrågor

Ska europeisk rätt, särskilt artikel 9.2 i Århuskonventionen(1 ), tolkas så, att denna utgör hinder för att tillgång till rättslig prövning helt och hållet nekas den breda allmänheten (”public”) (var och en) såvitt det inte rör sig om den berörda allmänheten (”public concerned”) (berörda personer)?

Om fråga 1 ska besvaras jakande:

Ska europeisk rätt, särskilt artikel 9.2 i Århuskonventionen, tolkas så, att härav följer att allmänheten (”public”) (var och en) vid ett påstått åsidosättande av för denna allmänhet gällande processuella krav och rätt att delta i beslutsprocesser, i den mening som avses i artikel 6 i nämnda konvention, måste ges tillgång till rättslig prövning?

Har det därvid betydelse att den berörda allmänheten (”public concerned”) (de berörda personerna) i detta avseende har tillgång till rättslig prövning och dessutom kan framföra materiella klagomål till domstolen?

Ska europeisk rätt, särskilt artikel 9.2 i Århuskonventionen, tolkas så, att denna utgör hinder för att föreskriva att den berörda allmänheten (”public concerned”) (de berörda personerna) måste ha utnyttjat sin rätt att delta i beslutsprocessen, i den mening som avses i artikel 6 i nämnda konvention, för att få tillgång till rättslig prövning?

Om fråga 3 ska besvaras nekande:

Ska europeisk rätt, särskilt artikel 9.2 i Århuskonventionen, tolkas så, att denna utgör hinder för en nationell bestämmelse som innebär att den berörda allmänhet (”public concerned”) (de berörda personer) som rimligen kan klandras för att inte ha framfört synpunkter mot (delar) av det föreslagna beslutet inte ges tillgång till rättslig prövning av beslutet?

Om fråga 4 ska besvaras nekande:

Är det helt och hållet upp till den nationella domstolen att på grundval av omständigheterna i det enskilda fallet besluta vad som ska avses med uttrycket ”som rimligen kan klandras” eller är domstolen skyldig att beakta vissa unionsrättsliga garantier?

I vilken utsträckning ska frågorna 3–5 besvaras annorlunda för det fall det rör sig om den breda allmänheten (”public”) (var och en) och inte den berörda allmänheten (”public concerned”) (berörda personer)?

____________

(1 )    Konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, som undertecknades den 25 juni 1998 i Århus och som godkändes på Europeiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 (EUT L 124, 2005, s. 1).