Talan väckt den 23 maj 2019 – Europeiska kommissionen mot Ungern

(Mål C-400/19)

Rättegångsspråk: ungerska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Sipos, A. Lewis och E. Manhaeve)

Svarande: Ungern

Sökandens yrkanden

Kommissionen yrkar att domstolen ska

fastställa att Ungern har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 34 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter1 genom att begränsa den fria prissättningen vid försäljning av jordbruksprodukter och livsmedel, med beaktande av bland annat 3 § punkten 2 u i mezőgazdasági és élelmiszeripari termékek vonatkozásában a beszállítókkal szemben alkalmazott tisztességtelen forgalmazói magatartás tilalmáról szóló, 2009. évi XCV. törvény (lag nr XCV från 2009 om förbud mot otillbörliga affärsmetoder gentemot leverantörer av jordbruksprodukter och livsmedel), och

förplikta Ungern att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Genom lag nr XCV från 2009 om förbud mot otillbörliga affärsmetoder gentemot leverantörer av jordbruksprodukter och livsmedel (nedan kallad lagen om förbud mot otillbörliga affärsmetoder) infördes sektorsspecifika bestämmelser avseende prissättning vid detaljhandelsförsäljning av de berörda produkterna.

Kommissionen anser att 3 § punkten 2 u i lagen om förbud mot otillbörliga affärsmetoder inte rör egenskaperna hos jordbruksprodukterna och livsmedlen, utan endast det sätt på vilket de får säljas, och att lagen därför ska anses utgöra en reglering av försäljningssättet (se dom av den 24 november 1993, Keck och Mithouard, C-267/91 och C-268/91, EU:C:1993:905). En analys av följderna av denna åtgärd visar att det rör sig om en åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ restriktion av handeln mellan medlemsstaterna, i den mening som avses i artikel 34 FEUF.

Kommissionen anser att 3 § punkten 2 u i lagen om förbud mot otillbörliga affärsmetoder i praktiken inte har samma påverkan på försäljningen av produkter beroende på om de är inhemska eller importerade och att lagen inte heller är proportionell i förhållande till något av de relevanta legitima målen.

____________

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 2013, s. 671).