Begäran om förhandsavgörande framställd av Sąd Okręgowy w Warszawie (Polen) den 15 oktober 2019 – Wola w Warszawie mot CU

(Mål C-754/19)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Okręgowy w Warszawie

Parter i det nationella målet

Klagande: Prokuratura Rejonowa Warszawa – Wola w Warszawie

Motpart: CU

Tolkningsfrågor

Ska artikel 19.1 FEU, jämförd med artikel 2 FEU och den där angivna respekten för rättsstaten, samt artikel 6.1–6.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/3431 jämförd med skäl 22 i samma direktiv, tolkas så, att kraven på ett effektivt domstolsskydd, inbegripet kravet på domstolarnas oavhängighet, och de krav som följer av oskuldspresumtionen, åsidosätts i en situation där ett domstolsförfarande, såsom det straffrättsliga förfarandet mot en person som åtalats för att ha begått ett brott enligt artikel 296 § 2 kk och andra brott, har utformats på ett sådant sätt att

–     det i den dömande sammansättningen sitter en domare (NI) som enligt ett enskilt beslut av justitieministern förflyttats från en domstol på en lägre nivå i hierarkin, varvid de kriterier som justitieministern tillämpade för att förflytta denna domare inte är kända, varvid inhemsk lag inte föreskriver någon domstolsprövning av sådana beslut och möjliggör för justitieministern att återkalla domarens förflyttning vid varje tillfälle[?]

Är det fråga om ett åsidosättande av de krav som nämns i punkt 1 i en situation där ett avgörande som meddelas i ett domstolsförfarande, såsom det som beskrivs i punkt 1, kan överklagas av parterna genom ett särskilt rättsmedel till en domstol, såsom Sad Najwyższy (Högsta domstolen), mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning, och den nationella lagstiftningen ålägger ordföranden för en organisatorisk enhet vid denna domstol (avdelning), som är behörig att pröva rättsmedel, en skyldighet att fördela målen enligt en alfabetisk förteckning över domarna på denna avdelning och det uttryckligen är förbjudet att utesluta någon domare, och det vid tilldelningen av mål även deltar en person som utnämnts på begäran av ett kollegialt organ, såsom det nationella domstolsrådet, som inrättats så att dess ledamöter är domare

a)     som väljs av en kammare i parlamentet, vilken röstar på en gemensam lista över kandidater som upprättats i förväg av en parlamentarisk kommitté utifrån ett antal kandidater som föreslagits av parlamentsgrupperna eller ett organ inom parlamentskammaren, på grundval av rekommendationer som föreslagits av grupper av domare eller medborgare – vilket innebär att kandidaterna under urvalsförfarandet stöds av politiker vid tre tillfällen;

b)     som motsvarar en majoritet av ledamöterna i detta organ och som därvid utgör ett tillräckligt antal för att fatta beslut beträffande tillsättning av domartjänster samt andra bindande beslut som krävs enligt nationell rätt?

Utifrån unionsrättslig synvinkel, inbegripet de bestämmelser och krav som anges i punkt 1, vilken verkan har ett avgörande som har meddelats i ett domstolsförfarande, som inrättats på det sätt som beskrivs i punkt 1, och ett avgörande som meddelas i ett förfarande vid Högsta domstolen, varvid en sådan person som nämns i punkt 2 deltar i avgörandet?

Är verkan av de avgöranden som avses i punkt 3, enligt unionsrätten och särskilt de bestämmelser som anges i punkt 1, beroende av om nämnda domstol har dömt till den tilltalades fördel eller till dennes nackdel?

____________

1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (EUT L 65, 2016, s. 1).