Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichtshof (Österrike) den 28 augusti 2020 – EB m.fl. mot Versicherungsanstalt öffentlich Bediensteter, Eisenbahnen und Bergbau (BVAEB)

(Mål C-405/20)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgerichtshof

Parter i det nationella målet

Klagande: EB, JS och DP

Motpart: Versicherungsanstalt öffentlich Bediensteter, Eisenbahnen und Bergbau (BVAEB)

Tolkningsfrågor

1.    Ska begränsningen i tiden för tillämpningen av principen om likabehandling av män och kvinnor enligt domen i mål C-262/881 , Barber, samt enligt protokoll nr 33 om artikel 157 FEUF och artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG2 av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (nedan kallat direktiv 2006/54/EG) tolkas på så sätt, att en (österrikisk) pensionstagare inte eller endast (proportionerligt) avseende den del av pensionsrättigheterna som grundas på anställningsperioder efter den 1 januari 1994 kan åberopa principen om likabehandling för att göra gällande att han diskriminerades genom 2018 års bestämmelser om justering av tjänstemannapensioner vilka tillämpades i målet vid den nationella domstolen?

2.    Ska principen om likabehandling av män och kvinnor (enligt artikel 157 FEUF jämförd med artikel 5 i direktiv 2006/54/EG) tolkas på så sätt, att en indirekt särbehandling, såsom den som – i förekommande fall – följer av 2018 års bestämmelser om justering av pensioner, vilka tillämpades i målet vid den nationella domstolen, även med beaktande av liknande åtgärder som vidtagits tidigare och den avsevärda förlust som orsakas av den kumulativa effekten av dessa justeringar jämfört med en inflationsbaserad justering av pensionsförmånernas reella värde (i enskilda fall upp till 25 procent), ska anses vara motiverad, i synnerhet

–    för att förhindra att en ”klyfta” uppstår mellan högre och lägre pensionsförmåner (vilket vore fallet vid regelbundna justeringar med en enhetlig procentsats), trots att denna vore rent nominell och förhållandet mellan värdena skulle förbli oförändrat,

–    för att förverkliga en allmän ”social komponent” i den meningen att köpkraften för pensionstagare som erhåller lägre pensionsförmåner stärks, trots att a) denna målsättning kan uppnås även utan att begränsa uppräkningen av högre pensioner och b) lagstiftaren inte har infört en motsvarande åtgärd som syftar till att stärka köpkraften i samband med inflationsjusteringen av lönerna för de tjänstemän i aktiv tjänst som uppbär lägre löner (på bekostnad av anpassningen av högre löner) och inte heller har infört en bestämmelse som innebär ett jämförbart ingrepp i justeringen av värdet på pensioner från andra företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet (utan statligt deltagande), i syfte att stärka köpkraften för pensionstagare som erhåller lägre pensioner (på bekostnad av anpassningen av högre pensioner),

–    för att upprätthålla och finansiera ”systemet”, trots att tjänstemannapensionerna inte utbetalas från ett bidragsfinansierat system som organiseras i en försäkringsliknande form av ett socialförsäkringsorgan, utan av förbundsstaten i egenskap av tjänstemännens arbetsgivare, vilka, när de går i pension, erhåller ersättning för utfört arbete, vilket innebär att det inte är fråga om att upprätthålla eller finansiera ett system, utan i slutändan rent ekonomiska överväganden som är avgörande,

–    eftersom det utgör ett självständigt skäl som kan motivera särbehandling, eller (i föregående led) det på förhand är uteslutet att indirekt könsdiskriminering av män i den mening som avses i direktiv 2006/54/EG föreligger, när omständigheten att det statistiskt sett finns betydligt fler män i gruppen pensionstagare som erhåller högre pensioner ska anses vara en följd av att kvinnor, i synnerhet tidigare, i regel missgynnades i yrkeslivet, eller

–    eftersom bestämmelsen ska anses vara en positiv åtgärd i den mening som avses i artikel 157.4 FEUF och således är tillåten?

____________

1 Dom av den 17 maj 1990, C-262/88, EU:C:1990:209.

2 EUT L 204, 2006, s. 23.