PERSONALDOMSTOLENS BESLUT

(tredje avdelningen)

den 11 juni 2009

Mål F-72/08

Michalis Ketselidis

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Talan – Föregående administrativt klagomål – Preliminärt svar – Ursäktligt misstag – Föreligger inte – Tyst avslag – Klagomål som anförts för sent – Avvisning – Dom av en gemenskapsdomstol – Ny väsentlig omständighet – Föreligger inte”

Saken: Talan som väckts med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, genom vilken Michalis Ketselidis har yrkat ogiltigförklaring av tillsättningsmyndighetens tysta avslag av hans begäran att det ska göras en ny beräkning av hans pensionsgrundande tjänsteår till följd av överföringen till gemenskapens system av det försäkringstekniska värdet av de pensionsrättigheter som han förvärvat i Grekland.

Avgörande: Talan avvisas eftersom det är uppenbart att den inte kan upptas till sakprövning. Sökanden ska ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Tidsfrister – Omprövning av ett lagakraftvunnet administrativt beslut

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

2.      Tjänstemän – Talan – Rättsakt som går någon emot – Begrepp – Administrationen underrättar tjänstemannen som ingett begäran att denna kommer att besvaras senare – Omfattas inte

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

3.      Tjänstemän – Talan – Föregående administrativt klagomål – Tidsfrister – Utgången frist – Ursäktligt misstag

(Statut des fonctionnaires, art. 90 et 91)

1.      Förekomsten av en ny och väsentlig omständighet kan motivera en begäran om omprövning av ett lagakraftvunnet beslut när fristen för att väcka talan har löpt ut. Denna omständighet ska kunna medföra en betydande förändring av den situation som den person som begär omprövning av beslutet befinner sig i. Det åligger dessutom den berörda personen att inge sin administrativa ansökan inom skälig tid. Personens intresse av att begära en anpassning av sin administrativa situation till nya bestämmelser ska nämligen vägas mot kravet på rättssäkerhet.

(se punkterna 32–36)

Hänvisning till

Domstolen 26 september 1985, Valentini mot kommissionen, 231/84, REG 1985, s. 3027, punkt 14; 13 november 1986, Becker mot kommissionen, 232/85, REG 1986, s. 3401, punkt 10

Förstainstansrätten 25 mars 1998, Koopman mot kommissionen, T‑202/97, REGP 1998, s. I‑A‑163 och. s. II‑511, punkt 24 7 februari 2001, Inpesca mot kommissionen, T‑186/98, REG 2001, s. II‑557, punkt 51

Personaldomstolen 16 januari 2007, Genette mot kommissionen, F‑92/05, REGP 2007, s. I‑A‑1‑0000 och s. II‑A‑1‑0000, punkt 62

2.      En underrättelse om att en ansökan som ingetts med stöd av artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna är under behandling och att den berörda institutionens avdelningar inte ännu slutgiltigt har avgjort frågan har ingen rättsverkan och får i synnerhet inte till följd att de frister som föreskrivs i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna förlängs. Parterna i en tvist kan inte efter vad som passar dem förlänga de frister som föreskrivs i artikel 91 i tjänsteföreskrifterna, eftersom dessa frister utgör tvingande rätt och ett strikt iakttagande av dem säkerställer tydlighet och säkerhet i rättsliga situationer.

(se punkt 52)

Hänvisning till

Domstolen: 17 juni 1965, Müller mot rådet, 43/64, REG 1965, s. 499; 17 februari 1972, Richez-Parise mot kommissionen, 40/71, REG 1972, s. 73, punkterna 8 och 9

3.      En underlåtenhet att iaktta reglerna om frister för klagomål och talans väckande kan inte leda till att en talan avvisas om denna underlåtenhet beror på ett ursäktligt misstag från tjänstemannens sida. Begreppet ursäktligt misstag kan emellertid endast avse exceptionella omständigheter, till exempel när institutionen har uppträtt på ett sätt som i sig eller i avgörande utsträckning har varit ägnat att skapa en ursäktlig villfarelse hos en enskild i god tro, som visat den aktsamhet som kan förväntas av en normalt vaksam person.

Om man i ett fall när administrationen sänder ett preliminärt svart kort tid innan fristen enligt artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna löper ut medger att tjänstemannens misstag är ursäktligt skulle det förta verkan av den fasta rättspraxis, enligt vilken en underrättelse om att en ansökan är under behandling inte har någon rättsverkan och, framför allt, inte leder till att fristerna enligt artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna förlängs. Det skulle också strida mot den strikta tolkning av begreppet ursäktligt misstag som ska göras.

(se punkterna 55, 57 och 58)

Hänvisning till

Domstolen: 15 maj 2003, Pitsiorlas mot rådet och ECB, C‑193/01 P, REG 2003, s. I‑4837, punkt 22

Förstainstansrätten: 10 april 2003, Robertmot parlamentet, T‑186/01, REGP 2003, s. I‑A‑131 och s. II‑631, punkt 54; 2 mars 2004, Di Marzio mot kommissionen, T‑14/03, REGP 2004, s. I‑A‑43 och s. II‑167, punkt 40