Om Europeiska unionens domstol

Vad gör EU-domstolen?

EU-domstolen inrättades år 1952. Dess uppgift är att tolka EU-rätten och se till att den följs.

EU-domstolen utför denna uppgift genom att

• kontrollera om EU:s beslut och lagar är lagenliga,
• se till att EU:s medlemsstater och EU:s institutioner följer dessa lagar,
• besvara frågor från nationella domstolar för att klargöra rättsläget när en sådan domstol inte vet exakt hur den ska tolka en EU-lag eller tvivlar på om en EU-rättsakt är giltig.

Hur är EU-domstolen uppbyggd?

EU-domstolen består av två olika domstolar: Domstolen och tribunalen (inrättad år 1988). Var och en av dessa instanser har en tydligt avgränsad behörighet när det gäller vilka måltyper den kan pröva.

Domstolen prövar

• de flesta mål som rör frågor som ställs av nationella domstolar, utom på några få rättsområden där behörigheten har överförts till tribunalen,
• mål där kommissionen väcker talan mot medlemsstater som påstås ha åsidosatt EU-rätten,
• de flesta mål där EU-medlemsstater eller EU-institutioner väcker talan för att angripa EU-lagstiftning,
• överklaganden av tribunalens domar.

Tribunalen prövar

• mål där enskilda personer, företag och organisationer väcker talan för att angripa EU-rättsakter,
• vissa mål där nationella domstolar ställt frågor som rör
  • mervärdesskatt,
  • tullar, punktskatter eller tullklassificering av varor,
  • handel med utsläppsrätter för växthusgaser,
  • kompensation till flygpassagerare,
• vissa mål där EU-medlemsstater väcker talan för att angripa kommissionens eller rådets beslut.

Du kan läsa mer på respektive instans sida (domstolen och tribunalen).

Vem kan väcka talan vid EU-domstolen?

EU-domstolen kan inte själv välja vilka mål den prövar eller vilka frågor som den tar ställning till, utan den är skyldig att ta upp alla mål som faller inom dess behörighet enligt EU-domstolens processuella regler. Varje gång EU-domstolen meddelar en dom gör den det för att lösa ett rättsligt problem som har aktualiserats i ett mål där talan väckts – direkt vid EU-domstolen eller i nationella domstolar – av medborgare, företag, organisationer, EU-medlemsstater eller EU-institutioner. 

Det är inte alla mål som kan tas upp direkt av EU-domstolen. Det finns tydliga regler om vilka typer av mål som EU-domstolen kan pröva. Du kan läsa mer om detta på respektive instans sida och på sidan ”Kan EU-domstolen ta upp mitt mål?”

Vem arbetar på EU-domstolen?

Ledamöter

De domstolar som tillsammans bildar EU-domstolen har var och en sina egna domare. I domstolen finns det en domare per medlemsstat, det vill säga sammanlagt 27 domare. I tribunalen finns det två domare per medlemsstat, det vill säga sammanlagt 54 domare. På domstolen finns det också 11 generaladvokater. Både domstolen och tribunalen har en justitiesekreterare. Dessa personer benämns tillsammans ”ledamöter”.

Mer information om ledamöterna finns på de sidor som särskilt handlar om dessa (domstolens ledamöter och tribunalens ledamöter) och på respektive instans sida (domstolen och tribunalen).

Personal

EU-domstolen har för närvarande strax över 2 300 anställda.

De flesta av de anställda är EU-tjänstemän som har valts ut efter ett rigoröst urvalsförfarande. EU-domstolens anställda kommer från alla EU:s medlemsstater.

Ungefär hälften av EU-domstolens personal arbetar vid Generaldirektoratet för mångspråkighet. Detta generaldirektorat har till uppgift att se till att EU-domstolens avgöranden finns tillgängliga på samtliga av de 24 officiella EU-språken.

På de sidor som handlar EU-domstolens olika avdelningar kan du läsa mer om EU-domstolens personal och deras arbete. 

För den som vill veta mer om hur man söker jobb på EU-domstolen finns mer information på sidan Arbeta hos oss.

Vilket språk använder EU-domstolen?

EU-domstolen arbetar på 24 olika språk, och det är den ensam i världen om att göra. Det gör att en person som är inblandad i ett mål kan kommunicera med EU-domstolen på vilket som helst av EU:s officiella språk och att människor i hela i EU kan läsa och förstå EU-domstolens avgöranden. Du kan läsa mer om detta på EU-domstolens mångspråkighetswebbplats och i vår Mångspråkighetspolicy.

Hur EU-domstolen arbetar

Vid sidan av de värden som är grundläggande för EU, såsom frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten, fäster EU-domstolen särskilt vikt vid vissa kärnvärden som vägleder och underbygger alla aspekter av institutionens verksamhet.

EU-domstolen kräver att alla som arbetar på institutionen följer de högsta etiska normerna avseende integritet, professionalism, opartiskhet och oberoende. Dessa normer gäller både för EU-domstolens ledamöter och för institutionens personal.

Läs mer om EU-domstolens etiska normer.

Insyn och tillgänglighet i både rättsliga och administrativa förfaranden är grundläggande för hur EU-domstolen arbetar.

Läs mer om insyn i EU-domstolens verksamhet.

EU-domstolens avgöranden och andra handlingar som rör mål vid EU-domstolen offentliggörs på webbplatsen så snart som möjligt. Förhandlingar och sammanträden är offentliga och särskilt viktiga sammanträden webbsänds direkt på webbplatsen.

För mer information, besök sidan med målinformation.

EU-domstolen arbetar på 24 olika språk. Ingen annan domstol i världen arbetar på lika många olika språk. Mångspråkigheten är central för EU-domstolens arbetssätt. Tack vare mångspråkigheten kan alla som är inblandade i ett mål kommunicera med EU-domstolen på vilket som helst av EU:s officiella språk och EU-medborgarna kan läsa och förstå EU-domstolens avgöranden.

Besök EU-domstolens mångspråkighetswebbplats.

Läs EU-domstolens mångspråkighetspolicy.

EU-domstolen är medveten om hållbarhetens betydelse på miljöområdet och om behovet av att ständigt sträva efter att förbättra sina resultat på detta område.  EU-domstolen deltar aktivt i Eco-Management and Audit Scheme (EMAS) som hjälper institutionen att utvärdera och förbättra sitt hållbarhetsarbete och sin miljöprestanda.

Läs mer om EU-domstolens miljöpolicy.

EU-domstolen är starkt engagerad i ständig innovation som en del av institutionens uppdrag att anpassa, förbättra och tjäna EU och EU:s medborgare i en föränderlig värld. Att tryggt integrera artificiell intelligens (AI) i institutionens arbetsprocesser ingår i detta uppdrag. För att bidra till förverkligandet av detta mål antog EU-domstolen år 2023 en AI-strategi och en Etikstadga för AI år 2026.  Etikstadgan anger vägledande principer för en etiskt förankrad användning av AI inom institutionens dömande och administrativa verksamhet.

Läs mer om EU-domstolens AI-policy.

EU-domstolen är en mångspråkig och multinationell institution och mångfald utgör därför EU-domstolens hjärta. EU-domstolen är fast besluten att främja lika möjligheter och en inkluderande arbetsmiljö för människor av olika nationaliteter, kön, förmåga och bakgrund.

  För mer information, besök sidan Arbeta hos oss.

EU-domstolen, domstolen, tribunalen – blir du förvirrad av namnen?

Flera olika namn är förknippade med EU-domstolen.

Att det kan uppstå förvirring kring dessa namn beror delvis på att institutionen som sådan heter nästan samma sak som den ena av de båda domstolarna.

Den rätta benämningen för institutionen som helhet är Europeiska unionens domstol, ibland förkortat till EU-domstolen.

EU-domstolen består av två olika domstolar:

• domstolen
• tribunalen

Och de engelska namnen ”European Court of Justice ” och ”ECJ”?

EU-domstolen har aldrig officiellt kallats för ”European Court of Justice” eller ”ECJ”. 

När EU-domstolen inrättades hette den ”Europeiska kol- och stålgemenskapens domstol”. Under perioden 1957–2009 hette den ”Europeiska gemenskapernas domstol”. År 2009 ändrades namnet till ”Europeiska unionens domstol”.

På engelska är det emellertid vanligt att använda namnet ”European Court of Justice” för att hänvisa till den högre av de båda instanserna.  På engelska är denna benämning välbekant och ofta använd. Vi använder oss till och med själva av hashtaggen #ECJ på sociala medier.

EU-domstolen och Europadomstolen

EU-domstolen och Europadomstolen (Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna) är två skilda domstolar. EU-domstolen har sitt säte i Luxemburg och är en EU-institution, medan Europadomstolen har sitt säte i Strasbourg i Frankrike och är en del av Europarådet.

Europadomstolen prövar mål mot länder som har undertecknat Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europadomstolen har i dagsläget behörighet att pröva mål från 46 länder, däribland de 27 EU-medlemsstaterna.