Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal de première instance du Luxembourg (Belgien) den 16 juni 2023 – UN mot Belgiska staten

(Mål C-380/23, Monmorieux¹ )

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal de première instance du Luxembourg

Parter i det nationella målet

Sökande: UN

Motpart: Belgiska staten, företrädd av Ministre des Finances

Tolkningsfrågor

Är artikel 24 i avtalet mellan Frankrike och Belgien för undvikande av dubbelbeskattning och upprättande av regler om ömsesidig administrativ och rättslig hjälp i fråga om skatter på inkomst, undertecknat i Bryssel den 10 mars 1964 och godkänt genom lag av den 14 april 1965 – om den tolkas på så sätt att en belgisk medborgare som påstår sig ha skattemässig hemvist i Frankrike, vilket emellertid bestrids av den belgiska skattemyndigheten, och som, såsom en säkerhetsåtgärd, har begärt att ett förlikningsförfarande ska tillämpas i syfte att han eller hon ska återfå den skatt som betalats i Frankrike, av de belgiska och franska skattemyndigheterna kan få sin rätt till återbetalning av denna skatt villkorad av att han eller hon ovillkorligen avstår från det domstolsförfarande som han eller hon har inlett vid de belgiska domstolarna för att i första hand bestrida den beskattning ex officio som personen blivit föremål för i Belgien, – förenlig med artikel 19 i fördraget om Europeiska unionen, artikel 45 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, jämförda med proportionalitetsprincipen, såvitt denna person slutgiltigt skulle förlora sin rätt till återbetalning av den franska skatten om vederbörande fortsatte sitt huvudsakliga bestridande av beskattningen i Belgien vid belgisk domstol?

Om svaret på den första frågan är nekande, förblir svaret då detsamma om den berörda personen, för att kunna återfå den skatt som betalats i Frankrike, genom att återkalla sin talan mot beskattningen i Belgien även förlorar rätten till en effektiv domstolsprövning av de administrativa påföljder av straffrättslig karaktär som kvalificeras som straffrättsliga i den mening som avses i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, vilka innebär att skatten höjs, och personen därigenom förlorar rätten till prövning av om påföljden är proportionerlig och att begära uppskov med verkställigheten, vilket är individanpassningar av påföljden som personen dock har tillerkänts såväl av Cour constitutionnelle (Författningsdomstolen) som Cour de cassation (Högsta domstolen)?

Om svaret på de två första frågorna är nekande, förblir svaret då detsamma om det finns administrativ praxis enligt vilken den berörda parten ska nekas tillgång till handlingar som rör förlikningsförfarandet mellan de två avtalsslutande staterna, vilket nekande upprepade gånger av Commission d’accès aux documents (kommissionen för tillgång till administrativa handlingar) och Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen) har ansetts strida mot artikel 32 i konstitutionen och artiklarna 4 och 6 i loi du 11 avril 1994 relative à la publicité de l’administration (lagen av den 11 april 1994 om öppenhet i förvaltningen)?

____________

¹ Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.