Mål T-33/01

Infront WM AG

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”TV-sändning – Direktiv 89/552/EEG – Direktiv 97/36/EG – Artikel 3a – Evenemang av särskild vikt för samhället – Upptagande till sakprövning – Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter”

Sammanfattning av domen

1.      Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Rättsakter som har bindande rättsverkningar – Skrivelse från kommissionen genom vilken en medlemsstat underrättas om att åtgärder är förenliga med gemenskapsrätten och om det förestående offentliggörandet av de statliga åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 3a i direktiv 89/552 – Omfattas

(Artikel 230 EG; rådets direktiv 89/552, artikel 3a)

2.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Direkt påverkan – Kriterier – Beslut av kommissionen om åtgärders förenlighet med gemenskapsrätten och underrättelse om det förestående offentliggörandet av de åtgärder som vidtagits av en medlemsstat i enlighet med artikel 3a i direktiv 89/552 – Innehavare av rättigheter att i TV sända avsedda evenemang påverkas direkt

(Artikel 230 fjärde stycket EG; rådets direktiv 89/552, artikel 3a)

3.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Beslut av kommissionen om åtgärders förenlighet med gemenskapsrätten och underrättelse om det förestående offentliggörandet av de åtgärder som vidtagits av en medlemsstat i enlighet med artikel 3a i direktiv 89/552 – Talan väckt av innehavaren av rättigheter att i TV sända avsedda evenemang – Upptagande till sakprövning

(Artikel 230 fjärde stycket EG; rådets direktiv 89/552, artikel 3a)

1.      Åtgärder som har bindande rättsverkningar som kan påverka sökandens intressen genom att väsentligt förändra dennes rättsliga ställning utgör rättsakter eller beslut som kan bli föremål för en talan om ogiltigförklaring i den mening som avses i artikel 230 EG. Den form i vilken rättsakter eller beslut antas saknar i princip betydelse för möjligheten att angripa dem genom en talan om ogiltigförklaring. Vid bedömningen av om en ifrågasatt rättsakt ger upphov till sådana verkningar skall hänsyn tas till dess innehåll i sak.

En skrivelse från kommissionen, genom vilken en medlemsstat underrättas om åtgärders förenlighet med gemenskapsrätten och det förestående offentliggörandet i den officiella tidningen av åtgärder, avsedda att reglera utövandet av exklusiva rättigheter att sända evenemang av särskild vikt för samhället, vilka anmälts av denna medlemsstat till kommissionen i enlighet med artikel 3a i direktiv 89/552 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, i dess lydelse enligt direktiv 97/36, utgör i detta hänseende en rättsakt mot vilken talan kan väckas.

En sådan skrivelse har nämligen rättsverkningar i medlemsstaterna i och med att den innehåller information om att de aktuella statliga åtgärderna skall offentliggöras i den officiella tidningen, eftersom ett sådant offentliggörande först kan ske efter det att kommissionen har konstaterat att åtgärderna är förenliga med gemenskapsrätten, vilket har till verkan att utlösa den ordning för ömsesidigt erkännande av övriga medlemsstater som föreskrivs i nämnda bestämmelse.

(se punkterna 87, 89, 92, 95, 103 och 111)

2.      För att en gemenskapsåtgärd direkt skall beröra en enskild sökande, i den mening som avses i artikel 230 fjärde stycket EG, skall den direkt inverka på den berörda partens rättsliga ställning och dess genomförande skall ha en rent automatisk karaktär och endast följa av gemenskapslagstiftningen utan att några mellanliggande regler behöver tillämpas.

Denna verkan har, gentemot innehavaren av rättigheter att i TV sända avsedda evenemang, kommissionens beslut om åtgärdernas förenlighet med gemenskapsrätten och om det förestående offentliggörandet i den officiella tidningen av åtgärder, avsedda att reglera utövandet av exklusiva rättigheter att sända evenemang av särskild vikt för samhället, vilka anmälts av en medlemsstat till kommissionen i enlighet med artikel 3a i direktiv 89/552 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, i dess lydelse enligt direktiv 97/36. Detta beslut medför nämligen att det ömsesidiga erkännandet får verkan, genom att det utlöser en skyldighet för övriga medlemsstater att iaktta vad som åligger dem i detta avseende enligt nämnda bestämmelse, bland annat att säkerställa att programföretag inom deras jurisdiktion som köpt de aktuella rättigheterna inte underlåter att följa nämnda åtgärder.

(se punkterna 130, 138–139, 142 och 150)

3.      Andra personer än dem som ett beslut är riktat till kan göra anspråk på att vara personligen berörda i den mening som avses i artikel 230 fjärde stycket EG endast om beslutet angår dem på grund av vissa egenskaper som är utmärkande för dem eller på grund av en faktisk situation som särskiljer dem från alla andra personer och därigenom försätter dem i en ställning som motsvarar den som gäller för den person som beslutet är riktat till.

En innehavare av rättigheter att i TV sända ett evenemang som finns upptaget i förteckningen över de evenemang som berörs av nämnda åtgärder, vilken förvärvat dessa rättigheter innan åtgärderna antogs och, a fortiori, innan de godkändes av kommissionen, skall i detta hänseende anses vara personligen berörd av kommissionens beslut om åtgärdernas förenlighet med gemenskapsrätten och om det förestående offentliggörandet i den officiella tidningen av åtgärder, avsedda att reglera utövandet av exklusiva rättigheter att sända evenemang av särskild vikt för samhället, vilka anmälts av en medlemsstat till kommissionen i enlighet med artikel 3a i direktiv 89/552 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, i dess lydelse enligt direktiv 97/36, eftersom dessa åtgärder hindrar hans möjligheter att fritt förfoga över sina rättigheter genom att det ställs villkor för deras överlåtelse med ensamrätt till ett programföretag, etablerat i en annan medlemsstat, som önskar sända nämnda evenemang i den första medlemsstaten.

(se punkterna 142, 159, 165 och 168)