Talan väckt den 29 juni 2021 – WV mot Europeiska utrikestjänsten

(Mål T-371/21)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: WV (ombud: advokaten É. Boigelot)

Svarande: Europeiska utrikestjänsten

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det beslut som tillsättningsmyndigheten vid Europeiska utrikestjänsten fattade den 26 augusti 2020, och i den mån det är nödvändigt samtliga förberedande rättsakter och beslut, i vilket tillsättningsmyndigheten beslutar att ”disciplinåtgärden avsättning från tjänsten utan minskning av pensionsrättigheterna ska åläggas [konfidentiellt]¹ , tjänsteman vid Europeiska utrikestjänsten, enligt artikel 9.1 h i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna. Detta beslut träder i kraft den första dagen i den månad som följer på datumet för undertecknandet”, referens [konfidentiellt], och ska delges samma dag via e-mail till [konfidentiellt].

förplikta svaranden att betala skadestånd för all den skada som sökanden har lidit och kommer att lida på grund av antagandet och genomförandet av det angripna beslutet och på grund av det sätt som nämnda beslut antagits på, vilket preliminärt och med förbehåll för att det kan höjas under rättegången, i överensstämmelse med rätt och billighet (ex æquo et bono), ska fastställas till 3 500 000 euro, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med artikel 134 i tribunalens rättegångsregler.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

Första grunden: De omständigheter som lagts sökanden till last har inte styrkts, användning av felaktiga rättsliga grunder, åsidosättande av artikel 17.1, artikel 21.1, artikel 25, artikel 55.1 och artikel 60 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna), uppenbart felaktig bedömning, otillräcklig motivering, åsidosättande av motiveringsskyldigheten och rätten till försvar och åsidosättande av ne bis in idem-principen.

Andra grunden: Disciplinförfarandet är behäftat med formfel och förfarandefel. Åsidosättande av artiklarna 1, 2 och 22.1 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna och flera bestämmelser i kommissionens beslut av den 12 juni 2019 om allmänna genomförandebestämmelser om genomförande av administrativa utredningar och disciplinära förfaranden (nedan kallade de allmänna genomförandebestämmelserna), flera åsidosättanden av rätten till försvar och i synnerhet artikel 41.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), i vilken varje person garanteras tillgång till handlingarna i det ärende som berör dem, åsidosättande av artikel 26 andra stycket i tjänsteföreskrifterna, åsidosättande av oskuldspresumtionen, rätten att bli hörd, artikel 41.1 i stadgan och skyldigheten att förhålla sig opartisk som stadfästs däri, förordning 2018/1725² och förordning 2001/1049³ , åsidosättande av principen om parternas likställdhet i processen som är en naturlig följd av begreppet rättvis rättegång som garanteras i artikel 47 i stadgan, åsidosättande av omsorgsplikten, motiveringsskyldigheten och en uppenbart oriktig bedömning, åsidosättande av skyldigheten att på ett opartiskt, oberoende och detaljerat sätt undersöka omständigheter som talar till den berörda personens för- och nackdel och åsidosättande av principen om god tro och principen om god förvaltningssed.

Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 10 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna, rättssäkerhetsprincipen, principen om att disciplinåtgärder ska vara proportionerliga, åsidosättande av berättigade förväntningar och en uppenbart oriktig bedömning. Sökanden gör gällande att disciplinåtgärden inte är korrekt i förhållande till de omständigheterna som lagts vederbörande till last.

Fjärde grunden: Åsidosättande av icke-diskrimineringsprincipen, artiklarna 12 och 22b i stadgan, biståndsskyldigheten och artikel 24 i stadgan, maktmissbruk, åsidosättande av bestämmelserna i direktiv 2019/1937⁴ , åsidosättande av direktiven 2000/78⁵ , 2000/43⁶ , skyldigheten att samarbeta lojalt med Europaparlamentet och Europaparlamentets resolution av den 1 juni 2017 mot antisemitism [2017/2692 (RSP)], rådets deklaration av den 2 december 2020 om bekämpning av antisemitism, artiklarna 2 och 3 FEU, stadgan och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, FN-konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter och om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

____________

¹ Konfidentiella uppgifter har utelämnats.

² Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 2018, s. 39).

³ Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 2001, s. 43).

⁴ Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 2019, s. 17).

⁵ Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2000, s. 16).

⁶ Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 2000, s. 22).