Talan väckt den 8 november 2007 - Ryanair Ltd mot Europeiska gemenskapernas domstol

(Mål T-404/07)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Ryanair Ltd (Dublin, Irland) (ombud: advokaten E. Vahida)

Svarande: Europeiska gemenskapernas domstol

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

med stöd av artikel 232 EG slå fast att kommissionen har underlåtit att vidta i EG-fördraget föreskrivna åtgärder, genom att inte ta ställning till det klagomål som sökanden riktade till kommissionen den 8 maj 2006, följt av en formell underrättelse av den 31 juli 2007,

förplikta kommissionen att ersätta samtliga kostnader, inklusive de kostnader som sökanden har haft i förfarandet, även om kommissionen till följd av att sökanden väckt talan väljer att ta ställning, något som enligt förstainstansrättens uppfattning undanröjer behovet av att avgöra målet, eller om rätten finner att talan skall avvisas, och

vidta de ytterligare åtgärder som rätten anser vara nödvändiga.

Grunder och huvudargument

Sökanden hävdar att kommissionen har underlåtit att vidta åtgärder genom att, efter att ha beretts tillfälle därtill enligt artikel 232 EG, inte ta ställning i fråga om sökandens klagomål som riktades till kommissionen den 8 maj 2006 avseende i) otillåtet statligt stöd som Frankrike enligt sökanden beviljat Air France i form av differentierade flygplatsavgifter som tas ut av de franska flygplatserna beroende på flygningarnas destinationer, eller ii) alternativt en konkurrensbegränsande diskriminering i strid med artikel 82 EG till förmån för Air France för det fall de Franska flygplatserna skall anses ha agerat självständigt.

Sökanden hävdar till stöd för sin talan att kommissionen hade en skyldighet att göra en omsorgsfull och opartisk undersökning av det klagomål som den mottagit, för att därigenom:

besluta antingen att de ifrågavarande åtgärderna inte kunde utgöra statliga stöd i den mening som avses i artikel 87.1 EG, eller att åtgärderna skulle anses utgöra statliga stöd i den mening som avses i artikel 87.1 EG, men att de var förenliga med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.2 och 87.3 EG, eller

inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 EG.

Sökanden yrkar alternativt att kommissionen skall anses ha varit skyldig att vid mottagandet av sökandens andrahandsklagomål - avseende att konkurrenslagstiftningen hade åsidosatts - antingen inleda ett förfarande avseende föremålet för klagomålet eller att fatta ett slutligt beslut att avvisa klagomålet efter att ha berett sökanden möjlighet att yttra sig.

Sökanden hävdar vidare, under de omständigheter som råder i målet, och med beaktande av att kommissionen är bekant med de aktuella frågorna, att den period på 14 månader som löpte mellan det att sökanden framställde sitt klagomål och ingivandet av den formella underrättelsen var orimligt lång och att kommissionens passivitet under denna period utgör en underlåtenhet att vidta åtgärder i den mening som avses i artikel 232 EG.

Sökanden anför slutligen att artikel 232 EG innebär en rätt för företag att väcka talan mot kommissionens underlåtenhet att vida åtgärder som skulle ha berört sökanden direkt och personligen och att de åtgärder som kommissionen underlät att vidta i förevarande mål berörde sökanden direkt och personligen i sökandens egenskap av konkurrent till Air France.

____________