TRIBUNALENS DOM (sjätte avdelningen)
den 26 februari 2014 (*)
”Gemenskapsvarumärke – Ansökan om registrering av ett gemenskapsvarumärke bestående av en gul båge i nederkanten av en bildskärm – Absolut registreringshinder – Särskiljningsförmåga saknas – Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009”
I mål T‑331/12,
Sartorius Lab Instruments GmbH & Co. KG, Göttingen (Tyskland), företrätt av advokaten K. Welkerling, som fått tillåtelse att överta Sartorius Weighing Technology GmbH:s talan
sökande,
mot
Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån), företrädd av G. Schneider, i egenskap av ombud,
svarande,
angående en talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 3 maj 2012 (ärende R 1783/2011-1) om en ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ett kännetecken som består av en gul båge i nederkanten på en bildskärm,
meddelar
TRIBUNALEN (sjätte avdelningen),
sammansatt av ordföranden S. Frimodt Nielsen samt domarna F. Dehousse och A. Collins (referent),
justitiesekreterare: E. Coulon,
med beaktande av ansökan som inkom till tribunalens kansli den 27 juli 2012,
med beaktande av harmoniseringsbyråns svarsinlaga som inkom till tribunalens kansli den 24 oktober 2012,
med beaktande av beslutet av den 6 januari 2014 om tillåtelse till partsbyte,
med beaktande av att ingen av parterna en månad efter delgivningen av underrättelsen om att det skriftliga förfarandet avslutats hade inkommit med någon begäran om muntlig förhandling, och av att tribunalen således, på grundval av referentens rapport och med tillämpning av artikel 135a i tribunalens rättegångsregler, har beslutat att avgöra målet på handlingarna,
följande
Dom
Bakgrund till tvisten
1 Sartorius Weighing Technology GmbH – vars talan sökanden, Sartorius Lab Instruments GmbH & Co. KG, har tillåtits överta – ingav den 7 februari 2011 en ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke till harmoniseringsbyrån i enlighet med rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).
2 Det sökta varumärket, vilket Sartorius Weighing Technology beskrev som ett ”annat” varumärke vilket återger en gul cirkelbåge i nederkanten av en bildskärm, utgörs av nedanstående kännetecken:
3 I registreringsansökan beskrivs det sökta kännetecknet på följande sätt:
”Positionsmärket utgörs av en gul cirkelbåge som är öppen uppåt och placerad i den nedre kanten av en elektronisk bildskärm och som sträcker sig över hela dess bredd. Konturerna, vilka skisserats som streckade linjer, tjänar endast till att visa att bågen är anbringad på en elektronisk bildskärm och utgör inte en del av varumärket.”
4 De varor som registreringsansökan avser omfattas av klasserna 7 och 9–11 i Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid varumärkesregistrering av den 15 juni 1957, med ändringar och tillägg, och motsvarar, för var och en av dessa klasser, följande beskrivning:
– Klass 7: ”Maskiner för den kemiska industrin; maskiner för livsmedelsindustrin och för dryckesindustrin; blandare; mixrar; vibratorer för industriellt bruk; elektriska lödkolvar; centrifuger; centrifugalkammare; alla ovannämnda varor som är försedda med en elektronisk bildskärm.”
– Klass 9: ”Vetenskapliga apparater och instrument, inbegripet laboratorieapparater; apparater och instrument för vägning och delar av sådana apparater och instrument; elektroniska testapparater för luftfilter och vätskefilter; mätnings- och kontrollapparater och delar av sådana apparater och instrument; apparater och instrument för optisk mätning, signalering och kontroll (övervakning), särskilt mikroskop, utrustning för analys av gas, spektrometrar, däribland fluorescensspektra och apparater för nefelometri; sonder för vetenskapliga ändamål, särskilt sensorer, apparater för insamling och filtrering av bakterier i luften och delar av sådana apparater; apparater, kombinationer av apparater och delar av apparater för fysikalisk och kemisk analys; termostater; databehandlingsutrustning, särskilt utrustning för inmatning, lagring, återgivning och/eller styrning av data, däribland processer för omvandling av ämnen; anordningar för jäsning och bioreaktorer; temperaturmätare för djupgående temperaturutjämning av biofarmaceutiska ämnen i engångsbehållare; utrustning för lödning och plastseparering, utrustning för steril hopfogning av plastbehållare, såsom slangar, rör, påsar och plastkontainrar, elektriska lödningsapparater, särskilt för flexibla plastslangar; apparater för odling av cellkulturer (ej medicinsk användning); laboratorieapparater för odling, inkubation, färgning och analys av biologiska ämnen såsom mikroorganismer, celler och vävnader; laboratorieblandare; plattformer för laboratorieblandare, särskilt med mätpunkter för fysiska data och/eller gränssnitt för data som gör det möjligt att utväxla data med externa apparater; laboratoriecentrifuger; centrifugalkammare för laboratorier; apparater för blandning av biofarmaceutiska medier, särskilt genom vibration, rotation eller vågrörelser; elektriska metalldetektorer; alla ovannämnda varor som är försedda med en elektronisk bildskärm.”
– Klass 10: ”Medicinska apparater och instrument; alla ovannämnda varor som är försedda med en elektronisk bildskärm.”
– Klass 11: ”Apparater och installationer för behandling av vatten och av lösningar inom det farmaceutiska och det medicinska området samt laboratorieområdet, apparater för avjonisering och rening av vatten och delar av sådana apparater och installationer; apparater för depyrogenering av lösningar och för avskiljande av skadliga ämnen i vätskor; filtreringsinstallationer för det miljötekniska området, livsmedelsindustrin och dryckesindustrin; alla ovannämnda varor som är försedda med en elektronisk bildskärm.”
5 Granskaren avslog, genom beslut av den 28 juli 2011, registreringsansökan för alla de varor som angetts i punkt 4 ovan med stöd av artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009. Som skäl angavs att det sökta varumärket saknar särskiljningsförmåga för dessa varor.
6 Den 26 augusti 2011 överklagade Sartorius Weighing Technology granskarens beslut med stöd av artiklarna 58–64 i förordning nr 207/2009.
7 Genom beslut av den 3 maj 2012 (nedan kallat det angripna beslutet) avslog harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd överklagandet med motiveringen att det sökta varumärket saknar särskiljningsförmåga i den mening som avses i artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009. Överklagandenämnden fann att föremålet för registreringsansökan utgörs av en gul cirkelbåge som är öppen uppåt och placerad i den nedre kanten av en elektronisk bildskärm. Överklagandenämnden slog vidare fast att alla de varor som avses med varumärkesansökan har en elektronisk bildskärm och att omsättningskretsen, det vill säga fackmännen inom de aktuella industrisektorerna och tekniska områdena, inte skulle uppfatta kännetecknet som annat än en utsmyckning av bildskärmen. Den återgivna formen ger, enligt överklagandenämnden, inte någon information om tillverkaren av varan. Mot bakgrund härav slog överklagandenämnden fast att kännetecknet saknar det minimum av särskiljningsförmåga som krävs för att tjäna som gemenskapsvarumärke.
Parternas yrkanden
8 Sökanden har yrkat att tribunalen ska:
– ogiltigförklara det angripna beslutet, och
– förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen jämte de kostnader som uppkommit vid överklagandenämnden.
9 Harmoniseringsbyrån har yrkat att tribunalen ska:
– ogilla talan, och
– förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.
Rättslig bedömning
10 Sökanden har, till stöd för sin talan, som enda grund åberopat att artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 har åsidosatts.
11 Sökanden anser, i motsats till överklagandenämnden, att omsättningskretsen inte kommer att uppfatta det sökta kännetecknet endast som en dekoration, utan som ett självständigt kännetecken som har det minimum av särskiljningsförmåga som krävs för att uppfylla funktionen som varumärke.
12 Harmoniseringsbyrån har bestritt sökandens argument.
13 Sökanden anser att det sökta kännetecknet utgör ett ˮpositionsmärkeˮ. I denna del noterar tribunalen att positionsmärken varken i förordning nr 207/2009 eller i kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken (EGT L 303, s. 1) nämns som en särskild varumärkeskategori. Eftersom artikel 4 i förordning nr 207/2009 inte innehåller någon uttömmande uppräkning av kännetecken som kan utgöra gemenskapsvarumärken, saknar dock denna omständighet betydelse för frågan huruvida ”positionsmärken” kan registreras.
14 Dessutom liknar ”positionsmärkena” de varumärken som ingår i kategorierna figurmärken och tredimensionella varumärken, eftersom de innebär att figurativa eller tredimensionella beståndsdelar anbringas på ytan av en vara. I övrigt har sökanden inte hävdat att det aktuella kännetecknet ska anses utgöra ett figurkännetecken, ett tredimensionellt kännetecken eller något annat kännetecken.
15 För bedömningen av huruvida ett ”positionsmärke” har särskiljningsförmåga är det emellertid irrelevant om det kvalificeras som figurmärke, tredimensionellt varumärke eller som en särskild varumärkeskategori (tribunalens dom av den 15 juni 2010 i mål T‑547/08, X Technology Swiss mot harmoniseringsbyrån (orange färgning av spetsen på en strumpa), REU 2010, s. II‑2409, punkterna 19‑21).
16 Enligt artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 får varumärken som saknar särskiljningsförmåga nämligen inte registreras.
17 Ett varumärkes särskiljningsförmåga i den mening som avses i denna artikel innebär enligt fast rättspraxis att det med hjälp av varumärket är möjligt att identifiera den vara som är föremål för registreringsansökan såsom härrörande från ett visst företag och, således, att särskilja denna vara från andra företags varor (domstolens dom av den 29 april 2004 i de förenade målen C‑473/01 P och C‑474/01 P, Procter & Gamble mot harmoniseringsbyrån, REG 2004, s. I‑5173, punkt 32, och av den 21 oktober 2004 i mål C‑64/02 P, harmoniseringsbyrån mot Erpo Möbelwerk, REG 2004, s. I‑10031, punkt 42).
18 Denna särskiljningsförmåga ska bedömas utifrån de varor eller tjänster som registreringsansökan avser och utifrån hur omsättningskretsen uppfattar varumärket (domstolens dom i det ovan i punkt 17 nämnda målet Procter & Gamble mot harmoniseringsbyrån, punkt 33, och av den 22 juni 2006 i mål C‑25/05 P, Storck mot harmoniseringsbyrån, REG 2006, s. I‑5719, punkt 25).
19 Det räcker dock med ett minimum av särskiljningsförmåga för att det absoluta registreringshindret i artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 inte ska tillämpas (förstainstansrättens dom av den 19 september 2001 i mål T‑337/99, Henkel mot harmoniseringsbyrån (rund röd och vit tablett), REG 2001, s. II‑2597, punkt 44, och av den 29 september 2009 i mål T‑139/08, The Smiley Company mot harmoniseringsbyrån (halvt smiley-leende), REG 2009, s. II‑3535, punkt 16).
20 Omsättningskretsens uppfattning kan dock påverkas av beskaffenheten hos det kännetecken som registreringsansökan avser. Eftersom genomsnittskonsumenten inte är van vid att göra antaganden om en varas kommersiella ursprung på grundval av kännetecken som sammanfaller med utseendet på nämnda varor, har dessa kännetecken särskiljningsförmåga i den mening som avses i artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 bara om de i betydande mån avviker från normen eller från vad som är sedvanligt i branschen (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 7 oktober 2004 i mål C‑136/02 P, Mag Instrument mot harmoniseringsbyrån, REG 2004, s. I‑9165, punkterna 30 och 31, av den 12 januari 2006 i mål C‑173/04 P, Deutsche SiSi Werke mot harmoniseringsbyrån, REG 2006, s. I‑551, punkterna 28 och 31, och av den 4 oktober 2007 i mål C‑144/06 P, Henkel mot harmoniseringsbyrån, REG 2007, s. I‑8109, punkterna 36 och 37).
21 Det avgörande för tillämpligheten av den rättspraxis som nämns i punkt 20 ovan är inte huruvida det berörda kännetecknet ska betecknas som figurmärke, tredimensionellt varumärke eller någon annan form av varumärke, utan huruvida det sammanfaller med den berörda varans utseende. Detta kriterium har således tillämpats inte bara på tredimensionella varumärken (domen i det ovan i punkt 17 nämnda målet Procter & Gamble mot harmoniseringsbyrån samt domarna i de ovan i punkt 20 nämnda målen Mag Instrument mot harmoniseringsbyrån och Deutsche SiSi Werke mot harmoniseringsbyrån), utan även på figurmärken i form av en tvådimensionell återgivning av den berörda varan (domen i det ovan i punkt 18 nämnda målet Storck mot harmoniseringsbyrån och domen i det ovan i punkt 20 nämnda målet Henkel mot harmoniseringsbyrån), liksom på ett kännetecken i form av ett motiv som anbringats på ytan av en vara (domstolens beslut av den 28 juni 2004 i mål C‑445/02 P, Glaverbel mot harmoniseringsbyrån, REG 2004, s. I‑6267). Likaså gäller enligt rättspraxis att färger och abstrakta kombinationer av dessa kan tillerkännas ursprunglig särskiljningsförmåga bara under exceptionella förhållanden, eftersom de sammanfaller med utseendet på de berörda varorna och eftersom de i princip inte används för att identifiera varornas kommersiella ursprung (se, analogt, domstolens dom av den 6 maj 2003 i mål C‑104/01, Libertel, REG 2003, s. I‑3793, punkterna 65 och 66, och av den 24 juni 2004 i mål C‑49/02, Heidelberger Bauchemie, REG 2004, s. I‑6129, punkt 39).
22 Under dessa omständigheter ska det prövas huruvida det sökta varumärket sammanfaller med utseendet på den berörda varan eller om det tvärtom i betydande mån avviker från normen eller från vad som är sedvanligt i branschen.
23 Enligt de uppgifter som sökanden lämnat, bland annat i punkterna 3.2.1 och 3.2.2. i ansökan, har sökanden ansökt om skydd för ett specifikt kännetecken som anbringas på en bestämd del av den nedre kanten av de angivna mätinstrumenten, under instrumentens elektroniska bildskärmar. Även om det står klart att konturerna av bildskärmen, vilka finns med i den skiss som återges i punkt 2 ovan, inte utgör en del av det sökta varumärket, som består av en gul cirkelbåge, kan cirkelbågen således inte skiljas från formen på en del som ingår i de varor som omfattas av registreringsansökan. Såsom harmoniseringsbyrån har angett anpassas den gula cirkelbågen som avses med registreringsansökan till formen på varje aktuell vara genom att den framhäver dess kontur. Tribunalen finner följaktligen att det sökta varumärket sammanfaller med utseendet på de aktuella varorna och att den rättspraxis som anges i punkt 20 ovan därmed är tillämplig (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 14 september 2009 i mål T‑152/07, Lange Uhren mot harmoniseringsbyrån (geometriska former på urtavlan till en klocka), ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkterna 79–83). Sökanden kan således inte lägga överklagandenämnden till last att nämnden har grundat sig på denna rättspraxis i det angripna beslutet.
24 I förevarande fall har sökanden inte bestritt överklagandenämndens bedömning att de aktuella varorna är tekniska specialprodukter och att de riktar sig till fackmän.
25 Sökanden har däremot bestritt överklagandenämndens bedömning att denna omsättningskrets visar de av registreringsansökan omfattade varorna ”medelhög till hög uppmärksamhet”. Sökanden har, som första delgrund, gjort gällande att graden av uppmärksamhet hos omsättningskretsen är mycket hög. Sökanden har klandrat överklagandenämnden för att inte ha lagt granskarens konstaterande, vilket inte bestritts av parterna, till grund för sin bedömning i denna del.
26 Det framgår av artikel 64.1 i förordning nr 207/2009 att överklagandenämnden, efter det att den har prövat om överklagandet är befogat, ska avgöra överklagandet, och att den därvid får vidta de åtgärder som kunnat vidtas av den enhet som meddelat det överklagade beslutet. Det följer av denna bestämmelse att överklagandenämnden, till följd av att granskarens beslut att avslå ansökan har överklagats, kan göra en ny, fullständig prövning av registreringsansökan i sak, det vill säga både en rättslig prövning och en prövning av de faktiska omständigheterna. Överklagandenämnden kan således själv avgöra registreringsärendet genom att bifalla eller avslå registreringsansökan, och därmed fastställa eller upphäva det överklagade beslutet (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 13 mars 2007 i mål C‑29/05 P, harmoniseringsbyrån mot Kaul, REG 2007, s. I‑2213, punkterna 56 och 57).
27 Det var således berättigat av överklagandenämnden att vidta de åtgärder som kunde vidtas av granskaren och att grunda sitt avgörande av registreringsärendet på uttalandena i punkterna 12–14 i det angripna beslutet om fastställande av omsättningskretsen och om dess uppmärksamhetsnivå när det gäller de aktuella varorna. Detsamma gäller överklagandenämndens bedömning av huruvida det sökta varumärket har särskiljningsförmåga.
28 I punkt 14 i det angripna beslutet fann överklagandenämnden att det sökta varumärket huvudsakligen avser maskiner för industriellt bruk i klass 7, apparater (bland annat för vetenskapliga ändamål) i klass 9, medicinska apparater och instrument i klass 10 samt apparater och installationer för behandling av vatten och av lösningar inom det farmaceutiska och det medicinska området samt laboratorieområdet och filtreringsinstallationer för det miljötekniska området, livsmedelsindustrin och dryckesindustrin i klass 11. Överklagandenämnden fann även att dessa varor är tekniska specialprodukter som riktar sig till fackmän, vilka visar dem medelhög till hög uppmärksamhet.
29 Överklagandenämnden gjorde således inte någon felaktig bedömning när den i punkt 15 i det angripna beslutet konstaterade att det – när det gäller sådana varumärken som det omtvistade kännetecknet, vilka inte är självständiga i förhållande till utseendet på de varor som de avser – endast är sådana varumärken som i betydande mån avviker från normen eller från vad som är sedvanligt i branschen som inte ska anses sakna särskiljningsförmåga i den mening som avses i artikel 7.1. b i förordning nr 207/2009. Överklagandenämnden tillämpade följaktligen den rättspraxis som anges i punkterna 20 och 21 ovan på konsumenterna i den specifika bransch som det sökta varumärket riktar sig till och inte, såsom sökanden har påstått, på genomsnittskonsumenter i allmänhet.
30 Sökanden har i övrigt inte bestritt överklagandenämndens bedömning i punkt 17 i det angripna beslutet att alla de varor som omfattas av registreringsansökan är försedda med en elektronisk bildskärm. Överklagandenämnden gjorde således en riktig bedömning när den, i punkt 18 i det angripna beslutet, grundade sin bedömning på omständigheter härledda från ”allmän praktisk erfarenhet av elektroniska bildskärmar i tekniska apparater, vilka alla förutsätts känna till och vilka i synnerhet konsumenterna av dessa varor känner till”. Sökandens argument att överklagandenämnden varken beaktade omsättningskretsens ”förväntningar eller förkunskaper” eller dess ”vanor” kan således inte godtas.
31 I motsats till vad sökanden har påstått gjorde överklagandenämnden en riktig bedömning när den på detta sätt beaktade omständigheter som det förutsätts att alla känner till eller som det går att få kännedom om med hjälp av allmänt tillgängliga källor (förstainstansrättens dom av den 22 juni 2004 i mål T‑185/02, Ruiz‑Picasso m.fl. mot harmoniseringsbyrån – DaimlerChrysler (PICARO), REG 2004, s. II‑1739, punkterna 28 och 29, och tribunalens dom av den 13 juni 2012 i mål T‑542/10, XXXLutz Marken mot harmoniseringsbyrån – Meyer Manufacturing (CIRCON), punkt 38).
32 Sökanden har inte åberopat någon bevisning som kan vederlägga bedömningen att de fackmän som utgör omsättningskretsen visar de aktuella varorna medelhög till hög uppmärksamhet. Sökanden har nämligen nöjt sig med att hänvisa till de argument som anges i bolagets egna inlagor till granskaren och överklagandenämnden och till bilagorna A.6–A.14 till ansökan. Dessa bilagor innehåller broschyrer för varor som påstås vara jämförbara med de aktuella varorna, men sökanden har inte angett hur dessa broschyrer bevisar att ”omsättningskretsen således utgörs av specialister som är intresserade och mycket mer välinformerade än genomsnittet, vilka skulle reagera på minsta säregenhet i de aktuella varornas utseende”. Sökandens första delgrund kan således inte godtas.
33 Tribunalen noterar dessutom att dessa broschyrer, däribland sökandens broschyr (bilaga A.14), visar de tekniska specifikationerna för de aktuella varorna, huvudsakligen i form av en tabell, vilket innebär att konsumenterna – om det antas att deras uppmärksamhetsgrad, såsom sökanden har påstått, är mycket hög – snarare stödjer sig på dessa tekniska detaljer vid sitt inköp än på varornas fysiska utseende.
34 Genom den andra delgrunden har sökanden bestritt överklagandenämndens bedömning avseende det sökta varumärkets särskiljningsförmåga.
35 När en sökande gör gällande att ett sökt varumärke har särskiljningsförmåga, trots harmoniseringsbyråns bedömning, ankommer det på denne sökande att tillhandahålla konkreta och välgrundade upplysningar som styrker att det sökta varumärket har ursprunglig särskiljningsförmåga (domstolens dom av den 25 oktober 2007 i mål C‑238/06 P, Develey mot harmoniseringsbyrån, REG 2007, s. I‑9375, punkt 50).
36 Det framgår av beskrivningen av det sökta kännetecknet i punkt 3 ovan att det består av en gul cirkelbåge som är öppen uppåt och placerad på en bestämd plats på en elektronisk bildskärm. Överklagandenämnden gjorde således en riktig bedömning när den fann att detta kännetecken inte är självständigt i förhållande till utseendet på de varor som det avser, vilket sökanden inte bestritt.
37 Överklagandenämnden fann att för konsumenten av de aktuella varorna utgör en cirkelbåge som anbringats på den yttre kanten av ramen till en elektronisk bildskärm endast en utsmyckning av skärmen. Konsumenten uppfattar, enligt nämnden, inte denna mycket enkla utsmyckning som en angivelse av varornas ursprung. Överklagandenämnden angav att det – trots att konsumenten i allmänhet inte, eller endast i ringa grad, uppmärksammar skärmens estetiska utseende – inte finns något som antyder att varor för industriellt bruk i allmänhet helt saknar estetiska element.
38 Tribunalen finner att överklagandenämndens bedömning är riktig. Även om de apparater som omfattas av registreringsansökan oftast har ett diskret utseende, saknar de inte helt estetiska element. Det framgår nämligen av bilagorna A.6‑A.14 till ansökan att det inte är ovanligt att anbringa ett färgelement runt apparaternas bildskärm, antingen på knapparna i kanten av bildskärmen eller som en stark färg längs kanten av själva bildskärmen. En av tillverkarna, vars broschyr återfinns som bilaga A.12, har anbringat fyra starkt gulfärgade kurvformiga linjer tvärs över bildskärmen. Till skillnad från sökanden har de övriga tillverkare vars broschyrer har bifogats ansökan angett sina firmanamn i anslutning till bildskärmen på deras varor. Konsumenterna är således vana vid att se färgade motiv på de apparater som omfattas av registreringsansökan. Motiven uppfattas därmed av konsumenterna som en dekoration och inte som en angivelse av varornas kommersiella ursprung, i synnerhet som tillverkarna av dessa varor i allmänhet anger sina firmanamn på varorna för att tillkännage ursprunget.
39 Det sökta kännetecknet utgörs av ett enkelt motiv. Trots sin starka färg innehåller kännetecknet inte någon iögonenfallande beståndsdel som kan dra till sig omsättningskretsens uppmärksamhet, även om denna krets skulle anses ha en hög uppmärksamhetsnivå. Såsom framgår av punkt 38 ovan är det, i motsats till vad sökanden påstått, inte ovanligt inom den aktuella branschen att anbringa en sådan ”visuell angivelse” i färg runt apparatens bildskärm. Dessutom har sökanden inte gjort gällande att en viss gul nyans avses med det sökta varumärket. Varumärket kan således inte anses vara unikt, originellt eller ovanligt.
40 Det faktum att placeringen av det sökta kännetecknet, såsom sökanden har angett, inte har någon teknisk eller funktionell betydelse föranleder inte någon annan bedömning. För att ha det minimum av särskiljningsförmåga som krävs enligt artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 behöver det sökta kännetecknet emellertid endast a priori kunna göra det möjligt för omsättningskretsen att identifiera ursprunget för de varor eller tjänster som registreringsansökan avser, och att särskilja dessa varor och tjänster från andra med ett annat ursprung utan att någon risk för förväxling föreligger (förstainstansrättens dom av den 13 juni 2007 i mål T‑441/05, IVG Immobilien mot harmoniseringsbyrån (I), REG 2007, s. II‑1937, punkt 55). Så är inte fallet här. Det sökta kännetecknet är inte karakteristiskt och saknar anmärkningsvärda eller iögonenfallande beståndsdelar som kan tillföra det ett minimum av särskiljningsförmåga och göra det möjligt för konsumenterna att uppfatta det på ett annat sätt än som en sedvanlig utsmyckning av bildskärmen hos de varor som omfattas av klasserna 7 och 9–11.
41 Den omständigheten att andra varumärken, även sådana som i likhet med det omtvistade varumärket har en enkel utformning, har ansetts kunna ange de aktuella varornas ursprung och således inte helt ansetts sakna särskiljningsförmåga, är följaktligen inte i sig avgörande för bedömningen av om även det sökta varumärket har det minimum av särskiljningsförmåga som krävs för att det ska kunna registreras (se, för ett liknande resonemang, domen i det ovan i punkt 19 nämnda målet Halvt smileyleende, punkt 34). Ett varumärke kan emellertid förvärva särskiljningsförmåga till följd av användning över tid, men sökanden har i förevarande fall inte anfört något argument med stöd av artikel 7.3 i förordning nr 207/2009.
42 Tribunalen konstaterar följaktligen att överklagandenämnden inte gjorde fel när den slog fast att omsättningskretsen uppfattar det sökta varumärket som en utsmyckning, med hänsyn till att det inte i betydande mån avviker från normen eller från vad som är sedvanligt i den aktuella branschen, och att det sökta varumärket därför saknar särskiljningsförmåga i den mening som avses i artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009. Talan kan därför inte bifallas såvitt avser den andra delgrunden.
43 Eftersom talan inte kan bifallas såvitt avser någon av de två delgrunderna, ska talan ogillas i sin helhet.
Rättegångskostnader
44 Enligt artikel 87.2 i tribunalens rättegångsregler ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Harmoniseringsbyrån har yrkat att sökanden ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom sökanden har tappat målet, ska harmoniseringsbyråns yrkande bifallas.
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (sjätte avdelningen)
följande:
1) Talan ogillas.
2) Sartorius Lab Instruments GmbH & Co. KG ska ersätta rättegångskostnaderna.
Frimodt Nielsen | Dehousse | Collins |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 26 februari 2014.
Underskrifter