Talan väckt den 28 september 2023 – Tyskland mot ACER

(Mål T-612/23)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: J. Möller och R. Kanitz samt advokaten R. Bierwagen)

Svarande: Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara beslut A-003-2019 R som meddelades den 7 juli 2023 av byråns överklagandenämnd, såvitt som artikel 5.8 och 5.9 i bilaga I samt artikel 5.8 och 5.9 i bilaga II till svarandens beslut nr 02/2019 har upprätthållits,

i andra hand – för det fall att tribunalen slår fast att de bestämmelser i bilaga I och bilaga II som är oupplösligt förbundna med övriga bestämmelser i respektive artikel eller bilaga eller med svarandens beslut nr 02/2019 av den 21 februari 2019 i dess helhet, i deras lydelse enligt överklagandenämndens beslut – ogiltigförklara de berörda artiklarna eller bilagorna eller hela beslutet,

i tredje hand – för det fall att tribunalen slår fast att de bestämmelser i bilaga I och bilaga II som har yrkats ogiltigförklarade i andra hand är oupplösligt förbundna med övriga bestämmelser i respektive artikel eller bilaga eller med svarandens beslut nr 02/2019 av den 21 februari 2019 i dess helhet, i deras lydelse enligt överklagandenämndens beslut - ogiltigförklara de berörda artiklarna eller bilagorna eller hela beslutet, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

Första grunden avser ett åsidosättande av artiklarna 14 – 16 i förordningen om den inre marknaden för el.¹

Införandet av en kompletterande effektivitetsanalys för att beakta kritiska nätkomponenter vid beräkningen av gränsöverskridande handelskapacitet strider mot artiklarna 14- 16 i förordningen om den inre marknaden för el, eftersom kritiska nätkomponenter ska definieras av systemansvarig för den samordnade kapacitetsberäkningen och inte av byrån. Detta följer av en tolkning av bestämmelserna med beaktande av såväl deras ordalydelse, deras tillkomsthistoria och deras uppbyggnad som av skälen i förordningen om den inre marknaden för el. Unionslagstiftaren har inte valt ett effektivitetskriterium men en miniminivå på 70 procent. Dessutom kan effektivitetskriteriet inte uppfyllas i praktiken och undergräver härmed minimikapaciteten på 70 procent. Dessutom åsidosätts bestämmelserna om indelning av elområdeskonfigurationer, då medlemsstaten de facto tvingas att göra en ny fastställelse av sina elområdeskonfigurationer, när den inre längre kan beakta interna nätkomponenter vid kapacitetsberäkningen.

Även en ”Power Tranfer Distribution Factor” (en distributionsfaktor för elöverföring, nedan kallad ”PTDF-faktor” ) på 10 procent eller mer enligt artikel 5.8 b i bilaga I och bilaga II till beslutet strider mot artikel 16.4 och 16.8 i förordningen om den inre marknaden för el. Eftersom det av själva beslutet framgår att sedan kapacitetsberäkningsmetoden tillämpades år 2020 anses redan nätkomponenter med en PTDK-faktor på mer än 5 procent som kritiska, är det godtyckligt att kräva en PDTF-faktor på 10 procent eller mer från mitten av år 2022.

Andra grunden avser att effektivitetskriteriet i förordning (EU) 2015/1222¹ är motsägelsefullt

Effektivitetskriteriet i artikel 5.8 c i bilagorna I och II till beslutet strider mot förfarandet för översyn av elområdeskonfigurationer enligt artikel 32 och följande artiklar i förordning (EU) 2015/1222, med systemoperatörernas rätt, enligt artikel 25.1 i förordning (EU) 2015/1222, att själva besluta om tillämpliga avhjälpande åtgärder som ska beaktas i kapacitetsberäkningen och med regeln i artikel 29.3 b i förordning (EU) 2015/1222 om att (inte) beakta nätkomponenter vid kapacitetsberäkningen.

Tredje grunden avser ett åsidosättande av riktlinjerna om drift av elöverföringssystem

Den skyldigheten för nätadministratörer som föreskrivs i artikel 21.2 a riktlinjerna att vid valet av lämpliga avhjälpande åtgärder tillämpa de mest effektiva och kostnadseffektiva åtgärderna för drift av elöverföringssystem undergrävs av artikel 5.8 b i bilaga I och bilaga II till beslutet.

Fjärde grunden avser ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen

Effektivitetskriteriet och PTDF-faktorn i artikel 5.8 b och 5.8 c i bilagorna I och II till beslutet strider mot proportionalitetsprincipen, eftersom de äventyrar systemsäkerheten i Core-regionen, och eftersom detta har en negativ inverkan på kostnadseffektiviteten. Om i stort sett alla kritiska nätkomponenter ströks från kapacitetsberäkningen skulle detta medföra ytterligare risker för systemsäkerheten och öka kostnaderna.

Femte grunden avser att beslutet är rättsstridigt av yttre skäl

Svaranden saknar behörighet att fastställa kritiska nätkomponenter med stöd av effektivitetskriteriet eller att föreskriva om avhjälpande åtgärder på förhand.

Beslutet åsidosätter artiklarna 2 och 4 i rådets förordning nr 1¹ , då det inte har offentliggjorts och delgetts på engelska.

____________

¹ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el (omarbetning) (EUT L 158, 2019, s. 54).

¹ Kommissionens förordning (EU) 2015/1222 av den 24 juli 2015 om fastställande av riktlinjer för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning (EUT L 197, 2015, s. 24)

¹ EEG Rådet : Förordning nr 1 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 1958, s. 385).