Talan väckt den 15 augusti 2008 - Melli Bank mot rådet

(Mål T-332/08)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Melli Bank plc (London, Förenade kungariket) (ombud: R. Gordon QC, M. Hoskins, Barrister, och T. Din, Solicitor)

Svarande: Europeiska gemenskapernas råd

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara punkt 4 avsnitt 8 i bilagan till rådets beslut om restriktiva åtgärder mot Iran, i den del den avser Melli Bank plc.

förklara att artikel 7.2 d i rådets förordning 423/2007/EG inte får tillämpas, om domstolen finner att artikel 7.2 d i förordningen har tvingande verkan, och

förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

I detta mål yrkar sökanden delvis ogiltigförklaring av rådets beslut 2008/475/EG av den 23 juni 2008 om genomförande av artikel 7.2 i förordning (EG) nr 423/2007 om restriktiva åtgärder mot Iran,¹ i den del sökanden finns upptagen i förteckningen över fysiska eller juridiska personer, enheter och organ vars tillgångar och ekonomiska resurser ska frysas i enlighet med den bestämmelsen. Sökanden angrep samma beslut i mål T-246/08, Melli Bank mot rådet.²

Till stöd för sin ansökan i förevarande mål hävdar sökanden att rådet har åsidosatt sin motiveringsskyldighet, eftersom det inte angav några individuella och särskilda skäl för att ta upp sökanden i förteckningen. Sökanden anför att bolaget har tagits upp i förteckningen, inte för att det självt har varit inblandat i stödjandet av Irans kärntekniska verksamhet, utan endast därför att det är ett dotterbolag till ett moderbolag som antas vara inblandat i sådan verksamhet.

Sökanden hävdar även att det, om artikel 7.2 d i rådets förordning (EG) nr 423/2007³ ska tolkas på så sätt att rådet är skyldigt att i förteckningen ta upp varje dotterbolag som ägs eller kontrolleras av ett moderbolag som självt har tagits upp i förteckningen över fysiska eller juridiska personer, enheter och organ vars tillgångar och ekonomiska resurser ska frysas, ska förklaras att artikeln inte får tillämpas, eftersom den strider mot proportionalitetsprincipen.

Sökanden anser att en skyldighet att ta upp dotterbolaget i förteckningen inte behövs och är olämplig för att uppnå målen med förordningen. Den omständigheten att moderbolaget tas upp i förteckningen hindrar nämligen ett dotterbolag som är hemmahörande i Europeiska unionen från att ta emot instruktioner från moderbolaget som direkt eller indirekt skulle leda till att verkan av att ta upp moderbolaget i förteckningen kringgicks.

Slutligen hävdar sökanden att artikel 7.2 d i nämnda förordning ska tolkas så, att rådet ges en behörighet att i förteckningen godtyckligt ta upp ett dotterbolag till ett moderbolag som har tagits upp i förteckningen, och inte så, att rådet åläggs en sådan skyldighet.

____________

¹ - EUT L 163, s. 29.

² - EUT C 197, 2008, s. 34.

³ - Rådets förordning (EG) nr 423/2007 av den 19 april 2007 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 103, s. 1).