DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen)
den 16 februari 2017 (*)
”Överklagande – EU-varumärke – Förordning (EG) nr 207/2009 – Artikel 51.2 – Ordmärket LAMBRETTA – Verkligt bruk av varumärket – Ansökan om upphävande – Delvist upphävande – Meddelande nr 2/12 från EUIPO:s verkställande direktör – Begränsning i tiden av rättsverkningarna av en dom från domstolen”
I mål C‑577/14 P,
angående ett överklagande enligt artikel 56 i stadgan för Europeiska unionens domstol, som ingavs den 10 december 2014,
Brandconcern BV, Amsterdam (Nederländerna), företrätt av A. von Mühlendahl och H. Hartwig, Rechtsanwälte, samt av G. Casucci, N. Ferretti och C. Galli, avvocati,
klagande,
i vilket de andra parterna är:
Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), företrädd av J. Crespo Carrillo, i egenskap av ombud,
motpart i första instans,
Scooters India Ltd, Lucknow (Indien), företrätt av C. Wolfe, solicitor, samt av B. Brandreth och A. Edwards-Stuart, barristers,
klagande i första instans,
meddelar
DOMSTOLEN (femte avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden J.L. da Cruz Vilaça (referent) samt domarna M. Berger, A. Borg Barthet, E. Levits och F. Biltgen,
generaladvokat: M. Campos Sánchez-Bordona
justitiesekreterare: handläggaren I. Illéssy,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 11 maj 2016,
och efter att den 19 juli 2016 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Brandconcern BV har yrkat att domstolen ska upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 30 september 2014, Scooters India/harmoniseringskontoret – Brandconcern (LAMBRETTA) (T‑51/12, ej publicerad, EU:T:2014:844) (nedan kallad den överklagade domen). Genom denna dom ogiltigförklarade tribunalen det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 1 december 2011 (ärende R 2312/2010–1), om ett ogiltighetsförfarande mellan Brandconcern och Scooters India Ltd (nedan kallat det omtvistade beslutet).
Tillämpliga bestämmelser
2 Genom rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, 2009, s. 1), vilken trädde i kraft den 13 april 2009, kodifierades och upphävdes rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).
3 Artikel 51 i förordning nr 207/2009, vilken motsvarar artikel 50 i förordning nr 40/94, har rubriken ”Grunder för upphävande”. Bestämmelsen har följande lydelse:
”1. Efter ansökan till [EUIPO] eller på grundval av ett genkäromål i mål om varumärkesintrång ska de rättigheter som tillhör en innehavare av ett [EU-]varumärke förklaras upphävda i följande fall:
a) Om varumärket under en sammanhängande femårsperiod inte har varit i verkligt bruk i [Europeiska unionen] för de varor eller tjänster för vilka det är registrerat och det inte finns skälig grund för att varumärket inte använts. Ingen kan dock göra gällande att innehavarens rättigheter till ett gemenskapsvarumärke upphävs, om verklig användning av varumärket har påbörjats eller återupptagits under tiden från utgången av femårsperioden till tidpunkten för ansökan eller genkäromålet. Användning som påbörjas eller återupptas inom en period av tre månader närmast före ansökan eller genkäromålet och som inleds tidigast vid den sammanhängande femårsperiodens utgång, under vilken användning inte förekommit, ska dock inte beaktas om förberedelserna för påbörjande eller återupptagande görs först efter det att innehavaren blivit medveten om att en ansökan eller ett genkäromål kan komma att inges.
…
2. Om det finns grund för att upphäva rättigheterna endast för en del av de varor eller tjänster för vilka [EU-]varumärket är registrerat, ska innehavarens rättigheter förklaras upphävda endast för berörda varor eller tjänster.”
4 Genom två meddelanden, vilka offentliggjordes år 2003 respektive år 2012, utfärdade EUIPO:s verkställande direktör anvisningar för användningen av de klassrubriker för varor som anges i Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid varumärkesregistrering av den 15 juni 1957, med ändringar och tillägg (nedan kallad Niceöverenskommelsen).
5 Punkt IV första stycket i meddelande nr 4/03 från EUIPO:s verkställande direktör av den 16 juni 2003 om användning av klassrubriker i förteckningen över varor och tjänster vid ansökan om och registrering av gemenskapsvarumärke (nedan kallat meddelande nr 4/03) hade följande lydelse:
”De 34 varuklasserna och de 11 tjänsteklasserna täcker samtliga varor och tjänster, vilket betyder att den som använder samtliga allmänna beteckningar som återfinns i en viss klassrubrik därmed gör anspråk på skydd avseende samtliga varor eller tjänster i den berörda klassen.”
6 Den 20 juni 2012 antog EUIPO:s verkställande direktör meddelande nr 2/12 om upphävande av meddelande nr 4/03 och om användning av klassrubriker i förteckningen över varor och tjänster vid ansökan om och registrering av gemenskapsvarumärke (nedan kallat meddelande nr 2/12). I punkt V i det meddelandet anges följande:
”I fråga om [EU-]varumärken som registrerats innan detta meddelande trädde i kraft och där samtliga allmänna beteckningar i rubriken till en viss klass används, anser [EUIPO] att det var registreringssökandens avsikt, mot bakgrund av vad som angavs i meddelande nr 4/03, att ansökan skulle omfatta alla varor eller tjänster i den alfabetiska förteckningen för denna klass enligt den vid tidpunkten för ansökan gällande versionen.”
Bakgrund till tvisten och det omtvistade beslutet
7 Scooters India är innehavare av EU-varumärket LAMBRETTA för vilket registrering söktes den 7 februari 2000 och beviljades av EUIPO den 6 augusti 2002. De varor som varumärket registrerades för omfattas bland annat av klass 12 i Niceöverenskommelsen och motsvarar följande beskrivning. ”Fordon och farkoster; fortskaffningsmedel för transport till lands, i luften eller på vatten”.
8 Den 19 november 2007 ansökte Brandconcern om delvis upphävande av varumärket LAMBRETTA, med stöd av artikel 50.1 a och 50.2 i förordning nr 40/94, nu artikel 51.1 a och 51.2 i förordning nr 207/2009. Ansökan om upphävande avsåg varor i bland annat klass 12. Till stöd för ansökan gjorde Brandconcern gällande att varumärket inte hade varit i verkligt bruk under en sammanhängande period av fem år.
9 Den 24 september 2010 upphävde annulleringsenheten till viss del varumärket LAMBRETTA med verkan den 19 november 2007 för varor som ingick i bland annat klass 12. Scooters India överklagade annulleringsenhetens beslut till EUIPO den 23 november 2010.
10 I det omtvistade beslutet avslog EUIPO:s första överklagandenämnd överklagandet vad gäller varor i klass 12 i Niceöverenskommelsen. Överklagandenämndens prövning av huruvida varumärket LAMBRETTA varit i verkligt bruk begränsades, såvitt gäller varor i nämnda klass, till att avse endast ”fordon och farkoster; fortskaffningsmedel för transport till lands, i luften eller på vatten” i bokstavlig bemärkelse. Överklagandenämnden konstaterade att den bevisning som Scooters India åberopat till stöd för att varumärket varit föremål för verkligt bruk endast utgjordes av uppgifter om försäljning av reservdelar för skotrar och att det inte fanns några uppgifter rörande försäljning av ”fordon och farkoster; fortskaffningsmedel för transport till lands, i luften eller på vatten”. Överklagandenämnden fann således att ”man inte av reservdelsförsäljningen kan dra slutsatsen att [Scooters India] även har tillverkat och sålt fordon”.
Förfarandet vid tribunalen och den överklagade domen
11 Genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 8 februari 2012 väckte Scooters India talan om ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet. Som enda grund åberopade bolaget åsidosättande av artikel 51.2 i förordning nr 207/2009. Grunden består av två delar.
12 Vid prövningen av grundens första del slog tribunalen, i punkterna 35–38 i den överklagade domen, fast att uppgiften ”fordon och farkoster; fortskaffningsmedel för transport till lands, i luften eller på vatten” som förekom i registreringsansökan skulle tolkas så, att den var avsedd att ge varumärket LAMBRETTA skydd med avseende på samtliga varor i den alfabetiska förteckningen rörande klass 12 i Niceöverenskommelsen. Även om ”reservdelar till skotrar” inte som sådana förekom i den alfabetiska förteckningen över varor i klass 12 fann tribunalen således att det ålåg överklagandenämnden att ta ställning till huruvida varumärket varit föremål för verkligt bruk vad gäller den mångfald av tillbehör och delar till fordon som angavs i förteckningen. Tribunalen, som konstaterade att överklagandenämnden inte hade bedömt huruvida varumärket verkligen hade använts för dessa reservdelar till skotrar, biföll följaktligen talan såvitt avsåg den första delgrunden och ogiltigförklarade det omtvistade beslutet.
13 Vad gäller den andra delgrunden slog tribunalen, i punkterna 42–44 i den överklagade domen, fast att överklagandenämnden, till följd av ogiltigförklaringen av det omtvistade beslutet såvitt avser den första delgrunden, skulle ta ställning till huruvida Scooters India hade använt varumärket LAMBRETTA för reservdelarna. Den bedömningen skulle enligt tribunalen ske med tillämpning av de kriterier som domstolen fastställt i dom av den 11 mars 2003, Ansul (C‑40/01, EU:C:2003:145, punkterna 40–43).
Parternas yrkanden vid domstolen
14 Brandconcern har yrkat att domstolen ska
– upphäva den överklagade domen,
– ogilla Scooters Indias talan om ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet,
– i andra hand, upphäva den överklagade domen i den del det omtvistade beslutet ogiltigförklaras såvitt avser ”fordon och farkoster; fortskaffningsmedel för transport till lands, i luften eller på vatten” i klass 12 i Niceöverenskommelsen, och
– förplikta EUIPO och Scooters India att ersätta rättegångskostnaderna.
15 EUIPO har yrkat att domstolen ska
– avvisa överklagandet,
– i andra hand ogilla överklagandet, och
– förplikta Brandconcern att ersätta rättegångskostnaderna.
16 Scooters India har yrkat att domstolen ska
– ogilla överklagandet, och
– förplikta Brandconcern att ersätta rättegångskostnaderna.
Prövning av överklagandet
17 Brandconcern har åberopat två grunder till stöd för sitt överklagande. De avser åsidosättande av artikel 51.1 a jämförd med artikel 51.2 i förordning nr 207/2009 respektive ett förfarandefel från tribunalens sida.
Den första grunden
Parternas argument
18 Brandconcern har inledningsvis gjort gällande att Scooters India inte, vid tribunalen, bestred den bedömning som EUIPO:s överklagandenämnd gjorde i det omtvistade beslutet enligt vilken varumärket LAMBRETTA inte hade använts för de varor som det registrerats för, det vill säga ”fordon och farkoster; fortskaffningsmedel för transport till lands, i luften eller på vatten” i klass 12 i Niceöverenskommelsen. Mot denna bakgrund och av detta enda skäl borde tribunalen ha ogillat Scooters Indias talan. I vart fall har Brandconcern hävdat att tribunalen borde ha avvisat Scooters Indias talan på grund av att den rörde en annan sak än ärendet vid överklagandenämnden. Brandconcern har sålunda angett att Scooters India inte reste frågan om huruvida varumärket LAMBRETTA åtnjöt skydd med avseende på reservdelar, i deras egenskap av ”beståndsdelar” av de varor för vilka varumärket är registrerat, förrän i samband med talan vid tribunalen och inte vid EUIPO.
19 Brandconcern har vidare gjort gällande att tribunalen, mot bakgrund av den regel som domstolen formulerade i punkt 61 i dom av den 19 juni 2012, Chartered Institute of Patent Attorneys (C‑307/10, EU:C:2012:361) rörande ordkännetecknet ”IP Translator”, gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att finna att EUIPO:s överklagandenämnd enligt rättssäkerhetsprincipen var skyldig att undersöka huruvida Scooters India hade gjort verkligt bruk av varumärket LAMBRETTA beträffande varor som varumärket inte var registrerat för. Enligt Brandconcern gjorde tribunalen nämligen en oriktig bedömning när den slog fast att det skydd som Scooters Indias varumärke LAMBRETTA erhöll genom registreringen skulle omfatta samtliga varor i den alfabetiska förteckningen över varor i klass 12 trots att bolaget, i enlighet med dess ansökan, fått varumärket registrerat för ”fordon och farkoster; fortskaffningsmedel för transport till lands, i luften eller på vatten” i klass 12 i Niceöverenskommelsen.
20 Brandconcern har anfört att domstolen i dom av den 19 juni 2012, Chartered Institute of Patent Attorneys (C‑307/10, EU:C:2012:361) slog fast att det i en registreringsansökan ska anges huruvida den avser alla varor eller tjänster i den alfabetiska förteckningen för den aktuella klassen eller endast vissa av dessa varor eller tjänster. En registreringsansökan kan inte tolkas så, att den avser samtliga varor i en klass om inte varumärkessökanden anger att så är fallet. Brandconcern har hävdat att till skillnad från vad som framgår av den överklagade domen borde rättspraxis i nämnda mål ha tillämpats i förevarande fall med hänsyn till principen att en dom som meddelas med stöd av artikel 267 FEUF har retroaktiv verkan, utan hinder av de rättssäkerhetsskäl som tribunalen har hänvisat till.
21 I vart fall är Brandconcern av den uppfattningen att kraven på klarhet och precision vad gäller en registrerings räckvidd inte iakttas när hänsyn tas till en föregiven avsikt hos sökanden att gå utöver den bokstavliga betydelsen av det uttryckssätt som används i samband med registreringen, för det fall en sådan avsikt, såsom i förevarande fall, inte har kommit till uttryck i en förklaring avseende de varor som anges i en alfabetisk förteckning för en klass.
22 EUIPO och Scooters India har gjort gällande att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser denna grund.
Domstolens bedömning
23 Vad gäller det första argument som Brandconcern åberopat räcker det att konstatera att Scooters India i sin ansökan till tribunalen yrkade ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet i det att det innebar avslag på bolagets överklagande av det beslut av EUIPO:s annulleringsenhet varigenom varumärket LAMBRETTA upphävdes avseende varor i klass 12 i Niceöverenskommelsen, inbegripet ”delar och tillbehör till fortskaffningsmedel för transport till lands”.
24 I nämnda ansökan gjorde Scooters India nämligen gällande att sådana delar och tillbehör endast utgör en underkategori till kategorin ”fordon och farkoster; fortskaffningsmedel för transport till lands, i luften eller på vatten”, det vill säga till de varor under rubriken till klass 12 som avsågs i bolagets registreringsansökan, och inte separata varor. Brandconcern har således inte fog för sitt påstående att Scooters India inte, vid tribunalen, bestred den bedömning som EUIPO:s överklagandenämnd gjorde i det omtvistade beslutet enligt vilken varumärket LAMBRETTA inte hade använts för de varor som det registrerats för.
25 Detta argument kan följaktligen inte godtas.
26 Brandconcern har även gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till en felaktig rättstillämpning genom att begränsa rättsverkningarna i tiden av domen av den 19 juni 2012 Chartered Institute of Patent Attorneys (C‑307/10, EU:C:2012:361). Enligt Brandconcern är praxis från denna dom tillämplig i förevarande fall, i den mån den innebär att ansökningar om registrering av ett EU-varumärke, däribland ansökningar som ingetts innan nämnda dom meddelades, ska tolkas så, att endast de varor som uttryckligen anges i ansökan omfattas av det skydd som EU-varumärket ger.
27 I det avseendet ska det erinras om att tribunalen, i punkterna 21–24 i den överklagade domen, tog ställning till frågan om vilken betydelse domen av den 19 juni 2012 Chartered Institute of Patent Attorneys (C‑307/10, EU:C:2012:361), och då särskilt punkt 61 däri, har för tolkningen av ansökan om registrering av varumärket LAMBRETTA. Tribunalen konstaterade därvid även att domstolen inte hade begränsat domens rättsverkningar i tiden.
28 I punkt 61 i domen av den 19 juni 2012 Chartered Institute of Patent Attorneys (C‑307/10, EU:C:2012:361) fann domstolen sålunda att för att uppfylla kraven på klarhet och precision enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EUT L 299, 2008, s. 25), måste den som ansöker om registrering av ett nationellt varumärke, om samtliga allmänna beteckningar i en viss klassrubrik i Niceklassificeringen används för att ange de varor eller tjänster för vilka det ansöks om varumärkesskydd, precisera huruvida registreringsansökan avser alla varor eller tjänster i den alfabetiska förteckningen för den aktuella klassen eller endast vissa av dessa varor eller tjänster. Om ansökan endast omfattar vissa av nämnda varor eller tjänster är den sökande skyldig att precisera vilka varor eller tjänster i den aktuella klassen som avses.
29 Det ska emellertid påpekas att punkt 61 i nämnda dom inte avser innehavare av redan registrerade varumärken utan endast de som ansöker om registrering.
30 Vidare begränsade sig domstolen, i punkt 61 i domen av den 19 juni 2012 Chartered Institute of Patent Attorneys (C‑307/10, EU:C:2012:361) till att närmare ange de krav som åligger nya varumärkessökande som använder de allmänna beteckningarna i en viss klassrubrik för att ange de varor eller tjänster för vilka det ansöks om varumärkesskydd. Såsom generaladvokaten har angett i punkt 64 i sitt förslag till avgörande bidrar sådana krav till att förebygga en situation där det inte är möjligt att med säkerhet fastställa omfattningen av det skydd ett varumärke ger när en sökande använder samtliga beteckningar som anges i en viss klass.
31 Det kan således inte anses att domstolen, genom domen av den 19 juni 2012 Chartered Institute of Patent Attorneys (C‑307/10, EU:C:2012:361) hade för avsikt att ifrågasätta giltigheten av det synsätt som kommit till uttryck i meddelande nr 4/03 vad gäller varumärken som registrerats före domens avkunnande. Följaktligen kan den regel som angetts i punkt 61 i nämnda dom inte tillämpas i fråga om registreringen av varumärket LAMBRETTA som ägde rum innan domen meddelades.
32 Tribunalen gjorde således inte någon felaktig rättstillämpning som motiverar att den överklagade domen upphävs när den, i punkt 35 i den överklagade domen, slog fast att uppgiften ”fordon och farkoster; fortskaffningsmedel för transport till lands, i luften eller på vatten”, vilket motsvarar varorna i rubriken till klass 12 i Niceöverenskommelsen, som förekom i ansökan om registrering av varumärket LAMBRETTA, enligt synsättet i punkt V i meddelande nr 2/12 ska tolkas så, att den var avsedd att ge det varumärket skydd med avseende på samtliga varor i den alfabetiska förteckningen för nämnda klass 12.
33 Tribunalens tolkning av den omtvistade registreringsansökan får dessutom stöd av den ändring som införts i artikel 28.8 i förordning nr 207/2009 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2424 av den 16 december 2015 (EUT L 341, 2015, s. 21). Genom förordning 2015/2424 infördes nämligen en övergångsbestämmelse i nämnda artikel som innebär att innehavare av EU-varumärken för vilka ansökan har lämnats in före den 22 juni 2012 och vilka registrerats i fråga om hela rubriken i en Niceklass i Niceöverenskommelsen, före den 24 september 2016 fick förklara att deras avsikt den dag då ansökan gjordes hade varit att söka skydd för andra varor eller tjänster än dem som i bokstavlig mening omfattas av klassrubriken, men som ingår i den alfabetiska förteckningen för den klassen.
34 Talan kan under dessa förhållanden inte vinna bifall såvitt avser den första grunden.
Den andra grunden
Parternas argument
35 Genom den andra grunden, vilken har åberopats i andra hand, har Brandconcern hävdat att den överklagade domen är bristfälligt motiverad i det att tribunalen ogiltigförklarade det omtvistade beslutet samtidigt som den fann att Scooters India inte hade använt varumärket LAMBRETTA för de varor som det var registrerat för, det vill säga ”fordon och farkoster; fortskaffningsmedel för transport till lands, i luften eller på vatten” enligt rubriken till klass 12 i Niceöverenskommelsen. I synnerhet föreligger det en motsägelse mellan, å ena sidan, de domskäl i vilka frågan om användningen av varumärket för enbart reservdelar till skotrar prövas och, å andra sidan, domslutet enligt vilket det omtvistade beslutet ogiltigförklaras även vad gäller varor som omfattas av rubriken till klass 12.
36 EUIPO har gjort gällande att den andra grunden ska avvisas eller att den i vart fall inte kan leda till bifall till överklagandet. Scooters India anser att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser denna grund.
Domstolens bedömning
37 Av domstolens praxis framgår att det i ett överklagande klart ska anges på vilka punkter den överklagade domen ifrågasätts samt de rättsliga grunder som specifikt åberopas till stöd för yrkandet om upphävande. Domstolen har även understrukit att endast ett abstrakt angivande av grunder i överklagandet inte uppfyller kraven enligt artikel 58 i stadgan för Europeiska unionens domstol och artikel 168.1 d i domstolens rättegångsregler. Det preciseras dessutom i artikel 169.2 i rättegångsreglerna att det genom åberopade grunder och argument avseende rättsliga omständigheter i detalj ska anges på vilka punkter klaganden anser att tribunalens avgörande är felaktigt. Ett överklagande som inte är utformat på ett sådant sätt kan nämligen inte bli föremål för en rättslig bedömning som skulle göra det möjligt för domstolen att utföra sina uppgifter och att pröva avgörandets lagenlighet (dom av den 7 november 2013, Wam Industriale/kommissionen, C‑560/12 P, ej publicerad, EU:C:2013:726, punkterna 42–44).
38 I förevarande fall har Brandconcern inte i överklagandet angett i vilka punkter i den överklagade domen som tribunalen slog fast att Scooters India inte hade använt varumärket LAMBRETTA för de varor som det var registrerat för. Även om Brandconcern i repliken har hänvisat till punkterna 14, 16 och 17 i den överklagade domen framgår det inte heller av dessa punkter att tribunalen fann att Scooters India inte hade använt varumärket LAMBRETTA för de varor som det var registrerat för.
39 I motsats till vad Brandconcern har gjort gällande rör den överklagade domen nämligen frågan om tolkningen av en registreringsansökan och tribunalen tog där över huvud taget inte ställning till huruvida det omtvistade varumärket hade varit föremål för verkligt bruk för någon av de varor som ingår i klass 12 i Niceöverenskommelsen.
40 Mot denna bakgrund kan överklagandet inte vinna bifall såvitt avser den andra grunden.
41 Eftersom överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser någon av de grunder som Brandconcern åberopat ska det ogillas i sin helhet.
Rättegångskostnader
42 Enligt artikel 184.2 i rättegångsreglerna ska domstolen besluta om rättegångskostnaderna när överklagandet ogillas. Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna, som enligt artikel 184.1 i samma regler ska tillämpas i mål om överklagande, ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.
43 EUIPO och Scooters India har yrkat att Brandconcern ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Brandconcern har tappat målet ska EUIPO:s och Scooters Indias yrkande bifallas.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (femte avdelningen) följande:
1) Överklagandet ogillas.
2) Brandconcern BV ska ersätta rättegångskostnaderna.
Underskrifter