BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(tredje avdelningen)

den 27 februari 2014

Mål F‑32/13

Robert Walton

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Tillfälligt anställd – Avgångsvederlag – Uppsägning fastställd genom dom av Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt – Fastställande av dagen för uppsägningen – Rättskraft – Tillsättningsmyndighetens beslut har i avsaknad av domstolstalan vunnit laga kraft – Det föregående administrativa förfarandet har inte iakttagits – Uppenbart att talan ska avvisas”

Saken:      Talan enligt artikel 270 FEUF, vilken är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, i vilken Robert Walton yrkat ogiltigförklaring av kommissionens skrivelse av den 13 april 2012, genom vilken den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal (nedan kallad anställningsmyndigheten) tagit ställning till den fordran han har gentemot kommissionen, bland annat avseende betalning av en del av hans avgångsvederlag, och av ett beslut av den 9 januari, varigenom anställningsmyndigheten avslagit sökandens klagomål i detta avseende, som denne hade ingett den 17 september 2012.

Avgörande:      Talan avvisas, eftersom det är uppenbart att den inte kan prövas i sak. Robert Walton ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

Sammanfattning

Domstolsförfarande – Rättskraft – Räckvidd

Rättskraften hos en dom kan utgöra hinder för att pröva en talan, om denna talan och den talan som gett upphov till den aktuella domen har samma parter, samma föremål och grundar sig på samma omständigheter. Den rättsakt som är föremål för talan om ogiltigförklaring utgör en avgörande omständighet för att bedöma om det föreligger en tidigare dom. Den omständigheten att talan väckts mot separata beslut som formellt har antagits av institutionen är emellertid inte tillräckligt för att dessa inte ska anses ha samma föremål, när de har väsentligen samma innehåll och grundar sig på samma motivering.

Om man i ett fall som det förevarande, där sökanden vill få till stånd en ogiltigförklaring av beslut som vunnit rättskraft, skulle uppta talan till sakprövning, så skulle detta ge sökanden en möjlighet att återfå talerätten mot dessa beslut och ge honom en möjlighet att upphäva rättskraften av tidigare domar som rör dessa beslut.

Sökanden har påstått att rätten till en rättvis rättegång skulle åsidosättas om hans talan avvisas. De angripna besluten har emellertid vunnit rättskraft av den enda anledningen att sökanden förhållit sig passiv och valt att inte utnyttja sin möjlighet att inkomma med administrativa klagomål eller att väcka talan vid domstol.

(se punkterna 40, 41, 48 och 49)

Hänvisning till

Domstolen: 19 september 1985, Hoogovens Groep/kommissionen, 172/83 och 226/83, punkt 9; 27 oktober 1987, Diezler m.fl./ESK, 146/85 och 431/85, punktern 14−16

Förstainstansrätten: 5 juni 1996, NMB Frankrike m.fl./kommissionen, T‑162/94, punkteran 37 och 38

Tribunalen: 25 juni 2010, Imperial Chemical Industries/kommissionen, T‑66/01, punkt 197

Personaldomstolen: 11 juni 2009, Ketselidis/kommissionen, F‑72/08, punkt 33; 25 februari 2014, Marcuccio/kommissionen, F‑118/11, punkt 54