Talan väckt den 3 juni 2022 – Föreningen Svenskt Landskapsskydd mot kommissionen
(Mål T-346/22)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Föreningen Svenskt Landskapsskydd (Höganäs, Sweden) (ombud: G. Byrne, Barrister-at-Law)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
i första hand, slå fast att kommissionens beslut, i vilket sökandens begäran om intern omprövning avvisades, som delgavs sökanden genom skrivelse av den 1 april 2022, ska ogiltigförklaras eftersom det åsidosätter fördragen,
vidare eller i andra hand, fastställa att kommissionen rättsstridigt har underlåtit att vidta åtgärder i enlighet med artikel 265 FEUF,
fastställa att i de fall då den svenska nationella energi- och klimatplanen inte uppfyller kraven i Århuskonventionen, har den bedömts och/eller antagits och/eller offentliggjorts av kommissionen på ett rättsstridigt sätt och den strider därför mot unionsrätten och internationell rätt och/eller är rättsstridig,
fastställa att kommissionen har underlåtit att uppfylla sina positiva skyldigheter enligt unionsrätten och internationell rätt genom att inte vidta de åtgärder som var nödvändiga och lämpliga för att åtgärda och/eller avhjälpa att den svenska nationella energi- och klimatplanen inte uppfyller kraven i Århuskonventionen,
fastställa att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/19991 inte genomför bestämmelserna i Århuskonventionen, inbegripet artikel 7 däri, vilket medför att den inte är förenlig med unionens miljölagstiftning och internationell miljörätt, och den är därför rättsstridig,
med beaktande av att de nationella energi- och klimatplanerna och särskilt den svenska nationella energi- och klimatplanen inte uppfyller kraven i Århuskonventionen, slå fast att kommissionens underlåtenhet att uppfylla sina skyldigheter enligt förordning (EU) 2018/1999 utgör ett åsidosättande av nämnda förordning, ett åsidosättande av Århuskonventionen och dessutom ett åsidosättande av fördragen, och
förplikta kommissionen att ersätta sökandens rättegångskostnader.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.
Första grunden: Sökanden gör gällande att kommissionens beslut som delgavs sökanden genom skrivelse av den 1 april 2022 ska ogiltigförklaras. Sökanden inkom med en begäran till kommissionen genom skrivelse av den 15 december 2021. Som svar på sökandens begäran i nämnda skrivelse avvisade kommissionen sökandens begäran. Sökanden gör gällande att kommissionens beslut i detta avseende är felaktigt i grunden, utgör ett åsidosättande av unionens miljölagstiftning och internationell miljörätt samt utgör ett åsidosättande av fördragen. Sökanden hävdar att kommissionen har åsidosatt sina positiva skyldigheter enligt fördragen och internationell rätt, däribland artiklarna 3, 6 och 7 i konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen). Sökanden gör vidare gällande att det angripna beslut som fattats av kommissionen strider mot unionens sekundärrätt, inbegripet artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006.1 Sökanden gör gällande att kommissionens beslut åsidosätter sökandens rätt till tillgång till rättslig prövning enligt Århuskonventionen och förordning (EG) nr 1367/2006 (i dess ändrade lydelse).
Andra grunden: Sökanden gör gällande att kommissionen har underlåtit att vidta åtgärder i den mening som avses i artikel 265 FEUF vad gäller de nationella energi- och klimatplaner som bedömts, antagits och offentliggjorts av kommissionen, däribland den omtvistade svenska nationella energi- och klimatplanen. Kommissionen har genom att underlåta att vidta åtgärder åsidosatt sina skyldigheter enligt fördragen och internationell rätt, däribland artiklarna 3, 6 och 7 i Århuskonventionen. Sökanden gör vidare gällande att kommissionens underlåtenhet att vidta åtgärder strider mot unionens sekundärrätt, däribland artiklarna 9 och 10 i förordning (EG) nr 1367/2006 (i dess ändrade lydelse).
Tredje grunden: Den omständigheten att kommissionen har underlåtit att se till att den svenska nationella energi- och klimatplanen uppfyller kraven i Århuskonventionen innebär att den svenska nationella energi- och klimatplanen under hela den relevanta tidsperioden uppenbart har bedömts, antagits och offentliggjorts i strid med unionsrätten och internationell rätt och att den därför är rättsstridig.
Fjärde grunden: Sökanden gör i första hand gällande att förordning (EU) 2018/1999 inte genomför bestämmelserna i Århuskonventionen, inbegripet artikel 7 däri, vilket medför att den inte är förenlig med unionens miljölagstiftning och internationell miljörätt. Sökanden gör vidare eller i andra hand gällande att förordning (EU) 2018/1999 strider mot fördragen. Sökanden anser därför att förordning (EU) 2018/1999 ska fastställas vara rättsstridig.
____________
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 2018, s. 1).
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 264, 2006, s. 13).