Language of document :

Tribunalens dom av den 20 mars 2024 – DZ Hyp mot CRU

(Mål T-395/21)(1 )

(Ekonomiska och monetära unionen – Bankunionen – Gemensam resolutionsmekanism för kreditinstitut och vissa värdepappersföretag (SRM) – Gemensamma resolutionsfonden (SRF) – Gemensamma resolutionsnämndens beslut om beräkningen av förhandsbidragen för år 2021 – Motiveringsskyldighet – Effektivt domstolsskydd – Likabehandling – Proportionalitetsprincipen – Gemensamma resolutionsnämndens utrymme för skönsmässig bedömning – Invändning om rättsstridighet – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Begränsning av domens rättsverkningar i tiden)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Sökande: DZ Hyp AG (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaterna H. Berger, M. Weber och D. Schoo)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden (ombud: J. Kerlin, T. Wittenberg och D. Ceran, biträdda av H.-G. Kamann, F. Louis, P. Gey och L. Hesse, avocats)

Intervenient på svarandens sida: Europeiska kommissionen (ombud: D. Triantafyllou och A. Steiblytė)

Saken

Sökanden har väckt talan med stöd av artikel 263 FEUF och yrkat att tribunalen ska ogiltigförklara Gemensamma resolutionsnämndens (SRB) beslut SRB/ES/2021/22 av den 14 april 2021 om beräkning av förhandsbidragen för år 2021 till den gemensamma resolutionsfonden, i den del det avser sökanden.

Domslut

Den gemensamma resolutionsnämndens (SRB) beslut SRB/ES/2021/22 av den 14 april 2021 om beräkningen av förhandsbidragen för år 2021 till den gemensamma resolutionsfonden ogiltigförklaras i den del det avser DZ Hyp AG.

Verkningarna av beslut SRB/ES/2021/22, i den del det avser DZ Hyp AG, ska bestå till dess att ett nytt beslut från SRB om fastställande av DZ Hyp AG:s förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden för bidragsperioden 2021 träder i kraft, vilket ska ske inom en rimlig tidsfrist som inte får överstiga sex månader från den dag då förevarande dom meddelas.

SRB ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för DZ Hyp AG.

Kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

____________

(1 ) EUT C 349, 30.08.2021.