Talan väckt den 24 februari 2010 - Ungern mot kommissionen

(Mål T-89/10)

Rättegångsspråk: ungerska

Parter

Sökande: Republiken Ungern (ombud: J. Fazekas, M.Z. Fehér och K. Szíjjártó)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara artikel 1.3 och 1.4 samt bilagorna I, punkt 3.3 och II till kommissionens beslut (K(2009)10151) av den 14 december 2009 om ett större projekt benämnt "sträckningen av motorväg M43 mellan Szeged och Makó" som ingår i det operativa programmet "Transporter" ämnat för strukturstöd från unionen via Europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden i enlighet med konvergensmålet, i den mån som nämnda bestämmelser utesluter betalningar avseende mervärdesskatt från de stödberättigande kostnaderna, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar med sin talan delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 14 december 2009 om ett större projekt benämnt "sträckningen av motorväg M43 mellan Szeged och Makó" som ingår i det operativa programmet "Transporter" ämnat för strukturstöd från unionen via Europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden i enlighet med konvergensmålet. Kommissionen godkände i nämnda beslut en utbetalning av ett bidrag från sammanhållningsfonden till nämnda större projekt. Under rubriken "Ej stödberättigande kostnader" i bilaga I till det angripna beslutet avslog kommissionen vidare de ungerska myndigheternas yrkande att nämnda projekt även skulle omfatta betalningar avseende mervärdesskatt.

Sökanden åberopar som grund för sitt yrkande att kommissionen åsidosatte bestämmelserna i unionsrätten när den fattade det angripna beslutet, i synnerhet artikel 56.4 i förordning (EG9 nr 1083/2006¹ och artikel 3 i förordning (EG) nr 1084/2006².

Sökanden anser att artikel 3 e i förordning nr 1084/2006 klart anger att återbetalningsbar mervärdesskatt inte berättigar till stöd från sammanhållningsfonden. Enligt sökanden följer det ovedersägligen av denna bestämmelse att icke återbetalningsbar mervärdesskatt är stödberättigande. Med hänsyn till att den person som enligt det angripna beslutet är stödberättigad för det större projektet inte utgör någon skattskyldig person enligt unionens lagstiftning eller nationella lagstiftningar om mervärdesskatt, och därmed inte kan kräva återbetalning av den erlagda skatt som övervältrats på vederbörande, hävdar sökanden följaktligen att kommissionen i det angripna beslutet inte skulle ha uteslutit utgifter avseende denna skatt från de stödberättigande kostnaderna.

Enligt sökanden gäller vidare att eftersom kommissionen inte heller ansåg de kostnader, som i förordning nr 1084/2006 utesluts från stödberättigande kostnader, ge rätt till stöd trots att dessa kostnader uttryckligen anges som stödberättigande i motsvarande nationella lagstiftning, fråntog den genom det angripna beslutet medlemsstaterna deras befogenheter enligt artikel 56.4 i förordning nr 1083/2006.

Sökanden hävdar även att kommissionens kriterium att mervärdesskatt som övervältrats på den stödberättigade är "återbetalningsbar" genom den mervärdesskatt som faktureras tillsammans med betalningen till förvaltaren av den infrastruktur som stödmottagaren byggt upp, utgör en mycket vid tolkning av begreppet "återbetalningsbar mervärdesskatt" i artikel 3 e i förordning nr 1084/2006 som denna bestämmelse enligt sin ordalydelse inte tillåter, och att nämnda kriterium dessutom strider mot unionslagstiftningen avseende mervärdesskatt.

Sökanden hävdar slutligen att varken förordning nr 1083/2006 eller förordning nr 1084/2006 medger en tolkning enligt vilken kommissionen vid bedömningen av vilka kostnader som ska vara stödberättigande, inklusive stödberättigande mervärdesskatt, skulle kunna grunda sitt beslut på den omständigheten att medlemsstaten kunde ha valt en annan lagstiftningslösning när det gäller projektets utförande och förvaltningen av infrastrukturen. Enligt sökanden ankommer det på medlemsstaterna att organisera förvaltningen av nationell infrastruktur och de offentliga tjänster som avser denna. Sökanden åberopar följaktligen även att så länge rekvisiten i unionslagstiftningen uppfylls måste kommissionen godta det val som medlemsstaten gjort, även om detta får konsekvenser till följd av att stödmottagaren är eller inte är skattskyldig till mervärdesskatt när det gäller klassificeringen av de stödberättigande kostnaderna.

____________

¹ - Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (EUT L 210, s. 25).

² - Rådets förordning (EG) nr 1084/2006 av den 11 juli 2006 om inrättande av Sammanhållningsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1164/94.