Överklagande ingett den 1 december 2020 av Konungariket Spanien av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen i ökad sammansättning) meddelade den 23 september 2020 i de förenade målen T-515/13 RENV och T-719/13 RENV, Konungariket Spanien m.fl. mot Europeiska kommissionen
(Mål C-649/20 P)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Klagande: Konungariket Spanien (ombud: S. Centeno Huerta och S. Jiménez García)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
upphäva tribunalens dom av den 23 september 2020, Konungariket Spanien m.fl./ kommissionen (T-515/13 RENV och T-719/13 RENV, EU:T:2020:434),
ogiltigförklara kommissionens beslut 2014/200/EU av den 17 juli 2013 om den stödordning SA.21233 C/11 (f.d. NN/11, f.d. CP 137/06) som Spanien har genomfört – Skatteordning tillämplig för vissa finansiella leasingavtal, även känd som ”tax lease”-systemet,1 och
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Tribunalen har åsidosatt artikel 47 i stadgan jämförd med artikel 256 FEUF, eftersom den inte motiverat sin bedömning av om det är fråga om en selektiv åtgärd enligt artikel 107.1 FEUF och principerna om återkrav.
Tribunalen har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artikel 107.1 FEUF med avseende på åtgärdens selektivitet.
Tribunalen har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning vid tolkningen och tillämpningen av principerna om skydd för berättigade förväntningar och rättssäkerhet, i samband med kontrollen av stöd enligt artikel 108 FEUF, genom den bedömningsmetod som den använt och genom att dess bedömning innebär att båda dessa principer blir verkningslösa.
Tribunalen har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning vid tolkningen och tillämpningen av de principer som är tillämpliga på återkrav.
____________
1 EUT L 144, 2014, s. 1.