Mål T‑331/09

Novartis AG

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Gemenskapsvarumärke – Invändningsförfarande – Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket TOLPOSAN – Det äldre internationella ordmärket TONOPAN – Relativt registreringshinder – Risk för förväxling – Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009”

Sammanfattning av domen

1.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Risk för förväxling med det äldre varumärket – Bedömning av risken för förväxling – Omsättningskretsens uppmärksamhetsnivå

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 8.1 b)

2.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Likhet mellan de ifrågavarande varorna eller tjänsterna – Bedömningskriterier – Huruvida varorna kompletterar varandra

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 8.1 b)

3.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Risk för förväxling med det äldre varumärket

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 8.1 b)

1.      Vad gäller omsättningskretsens uppmärksamhetsnivå förväntas genomsnittskonsumenten av varorna i fråga, i samband med helhetsbedömningen av risken för förväxling i den mening som avses i artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken, vara normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst. Det ska även beaktas att genomsnittskonsumentens uppmärksamhet kan variera beroende på vilket varu- eller tjänsteslag det är fråga om.

Beträffande läkemedel är medicinska fackmän mycket uppmärksamma när de skriver ut recept. När läkemedel säljs receptfritt kan det antas att slutkonsumenter som förutsätts vara normalt informerade, skäligen uppmärksamma och medvetna är intresserade av dessa varor eftersom de påverkar deras hälsotillstånd och att det är mindre troligt att dessa konsumenter förväxlar olika versioner av nämnda varor. När ett läkemedel är receptbelagt kan konsumenterna antas vara mycket uppmärksamma när receptet skrivs ut, med tanke på att det rör sig om läkemedel. Läkemedel som är receptbelagda eller receptfria kan således anses åtnjuta en högre grad av uppmärksamhet från normalt informerade, skäligen uppmärksamma och medvetna konsumenters sida

(se punkterna 23 och 26)

2.      Vid bedömningen av varu- eller tjänsteslagslikheten i den mening som avses i artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken, ska samtliga relevanta faktorer som är kännetecknande för förhållandet mellan varorna eller tjänsterna beaktas, särskilt deras art, avsedda ändamål och användningsområde samt huruvida de konkurrerar med eller kompletterar varandra. Även andra faktorer kan beaktas, som exempelvis de aktuella varornas distributionskanaler.

Sådana varor som läkemedel är av samma art (läkemedel), har samma avsedda ändamål (behandling av hälsoproblem hos människan), vänder sig till samma konsumenter (medicinska fackmän och patienter) och saluförs genom samma distributionskanaler (i allmänhet apotek). Detta konstaterande följer av att varorna tillhör samma allmänna kategori varor, nämligen läkemedel. Det handlar emellertid om en mycket omfattande kategori som inbegriper varor som kan vara olika. Det förhållandet att läkemedel tillhör samma allmänna kategori av varor innebär emellertid att endast låg varuslagslikhet kan anses föreligga mellan alla läkemedel.

De faktorer som beaktats ovan gör det inte möjligt att skilja mellan de olika underkategorierna av läkemedel. För att det på ett riktigt sätt ska kunna bedömas i vilken utsträckning läkemedel liknar varandra måste andra faktorer beaktas. Dessa faktorer är i synnerhet huruvida läkemedlen konkurrerar med eller kompletterar varandra och avsedda ändamål (behandling av specifika hälsoproblem). När dessa faktorer ska beaktas är läkemedlets terapeutiska indikation av avgörande betydelse.

Läkemedlens specifika karaktär har redan beaktats i rättspraxis, enligt vilken den ifrågavarande varans eller tjänstens avsedda användning och ändamål är väsentliga när konsumenten träffar sitt val, eftersom denne framför allt söker en vara eller en tjänst som motsvarar hans särskilda behov. Eftersom konsumenterna tillämpar det före varje köp, är kriteriet avsedd användning eller ändamål därför grundläggande när en underkategori varor eller tjänster fastställs. Den avsedda användningen eller ändamålet för ett terapeutiskt preparat uttrycks genom dess terapeutiska indikation.

Det är inte tillräckligt att de aktuella varorna kan användas samtidigt av samma konsument för att de ska anses komplettera varandra. Kompletterande varor eller tjänster utgörs nämligen av varor eller tjänster mellan vilka det finns ett nära samband, i den meningen att den ena varan är nödvändig eller viktig för användningen av den andra, och att konsumenterna därför kan ha uppfattningen att ett och samma företag ansvarar för tillverkningen av dessa varor eller tillhandahållandet av dessa tjänster

(se punkterna 30, 35–37 och 41)

3.      Det föreligger inte någon risk för att omsättningskretsen, som består av österrikiska och spanska medicinska fackmän och slutkonsumenter, ska förväxla, i den mening som avses i artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken, ordkännetecknet TOLPOSAN, som sökts registrerat som gemenskapsvarumärke för ”[l]äkemedel innehållande tolpersion med muskelavslappnande effekt; veterinära preparat innehållande tolpersion med muskelavslappnande effekt” i klass 5 i Niceöverenskommelsen, med ordmärket TONOPAN, som omfattas av en äldre internationell registrering med rättsverkan i bland annat Österrike och Spanien, för ”smärtstillande medel särskilt för behandling av spänningshuvudvärk och migrän” i klass 5. Det föreligger nämligen en låg varuslagslikhet och en likhet av medelgrad mellan de motstående kännetecknen. Dessutom överstiger omsättningskretsens uppmärksamhetsnivå den genomsnittliga.

(se punkterna 29, 32 och 58)