Överklagande ingett den 30 november 2023 av Esko-Graphics BVBA av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 20 september 2023 i förenade målen T–201/16, T-335/16, T-357/16 och T–369/16, Soudal m.fl. mot kommissionen
(Mål C-735/23 P)
Rättegångsspråk: nederländska
Parter
Klagande: Esko-Graphics BVBA (ombud: H. Viaene, advocaat)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
upphäva den överklagade domen, ogiltigförklara det angripna beslutet1 och förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanser, alternativt ogiltigförklara förordnandet om återbetalning i artikel 2 i det angripna beslutet, såvitt domstolen endast bifaller talan på den tredje grunden och förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanser, och
i andra and, såvitt domstolen bifaller talan på de grunder som klaganden har åberopat, men finner att målet ännu inte är klart för avgörande, eftersom tribunalen inte har prövat klagandens argument om armslängdsavståndsprincipen , återförvisa målet till tribunalen för prövning av argumenten avseende selektivitet, låta frågan om rättegångskostnader i båda instanser anstå och bifalla talan på den tredje grunden och redan på detta stadium ogiltigförklara förordnandet om återbetalning i artikel 2 i det angripna beslutet.
Grunder och huvudargument
Den första grunden avser flera rättsliga och faktiska fel, eftersom tribunalen slog fast att kommissionen hade fastställt referenssystemet korrekt och att det var korrekt av tribunalen att slå fast att det förelåg avvikelser från referenssystemet. Denna grund består av tre delar. Varje enskild del är tillräcklig, om de godtas av domstolen, för att den överklagade domen ska upphävas och därmed även för att det angripna beslutet ska ogiltigförklaras.
Första delen: med den första delgrunden vill klaganden visa att den överklagade domen ska upphävas, eftersom tribunalen har försökt att fastställa referenssystemet på grundval av en felaktig rättstillämpning och en felaktig återgivning av de faktiska omständigheterna.
Andra delen: med den andra delgrunden vill klaganden visa att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning och återgav begisk rätt felaktigt genom att slå fast att artikel 185.2 b i CIR 92 1 endast medger en negativ regulering i Belgien när en skattemyndighet i ett annat land gör en positiv eller motsvarande regulering.
Tredje delen: med den tredje delgrunden vill klaganden visa att tribunalens konstateranden är behäftade med felaktig rättstillämpning och en felaktig återgivning av de faktiska omständigheterna genom att hävda att artikel 185.2 b i CIR 92 inte möjliggör justeringar med hänvisning till en ”hypotetisk vinst”.
Den andra grunden avser att tribunalen har åsidosatt artikel 61 i domstolens stadga, samt gjort flera fall av felaktig rättstillämpning och faktiska fel, genom att slå fast att kommissionen korrekt hade kvalificerat ordningen som selektiv. Klaganden vill härvidlag bevisa att de tre scenarier som visar den påstådda selektiviteten inte har något stöd i verkligheten. Om domstolen skulle godta dessa scenarier skulle det inte vara fråga om selektivitet och den överklagade domen ska upphävas och det angripna beslutet ska ogiltigförklaras.
Den tredje grunden avser den omständigheten att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att slå fast att förordnandet om återbetalning av stödet inte strider mot rättssäkerhetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar.
____________
1 Kommissionens beslut av den 11 januari 2016 om den statliga stödordning för skattelättnader vid överskjutande skatt SA. 37667 (2015/C) (ex 2015/NN) som Belgien har genomfört (EUT L 260, 2016, s. 61)
1 Wetboek van de inkomstenbelastingen 1992 (1992 års lag om inkomstskatt).