Language of document :

Talan väckt den 18 september 2023 – Europeiska kommissionen mot Republiken Estland

(Mål C-577/23)

Rättegångsspråk: estniska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Keidel och K. Toomus)

Svarande: Republiken Estland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa att Republiken Estland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 34 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1 av den 11 december 20181 genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om sådana bestämmelser,

förplikta Republiken Estland att till kommissionen betala ett schablonbelopp på 600 euro per dag från och med den 5 februari 2021 till och med den dag då medlemsstatens överträdelse upphör eller, om överträdelsen fortsätter, till och med den dag då dom meddelas i förevarande mål, dock minst 168 000 euro,

för det fall medlemsstatens överträdelse enligt [första strecksatsen] fortsätter fram till den dag då dom meddelas i förevarande mål, förplikta Republiken Estland att till kommissionen betala ett vite om 5 220 euro per dag från och med den dag då dom meddelas i förevarande mål fram till och med den dag då skyldigheterna enligt direktiv (EU) 2019/1 fullgörs,

förplikta Republiken Estland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1 av den 11 december 2018 fastställs minimiregler enligt vilka nationella konkurrensmyndigheter kan säkerställa att de nationella konkurrensmyndigheterna har de garantier för oberoende, de resurser och de befogenheter att kontrollera efterlevnad och påföra sanktionsavgifter som är nödvändiga som i stort sett är jämförbara med dem som kommissionen har enligt förordning (EG) nr 1/20031 och som krävs för att effektivt tillämpa artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget, så att konkurrensen inte snedvrids och konsumenter och företag inte skadas av nationella lagar och åtgärder. 1/2003 och som de behöver för att effektivt tillämpa artiklarna 101 och 102 FEUF, så att konkurrensen på den inre marknaden inte snedvrids och konsumenter och företag inte skadas av nationella lagar och åtgärder som hindrar de nationella konkurrensmyndigheterna från att effektivt tillämpa konkurrensreglerna. I artikel 34.1 i direktiv (EU) 2019/1 föreskrivs att direktivet ska införlivas med nationell rätt senast den 4 februari 2021 och att medlemsstaterna utan dröjsmål ska underrätta kommissionen om detta.

Republiken Estland uppfyllde inte denna skyldighet. Kommissionen skickade därför en formell underrättelse till Republiken Estland den 18 mars 2021. Republiken Estland besvarade den formella underrättelsen genom skrivelser av den 15 juni 2021 och den 12 december 2021 och angav att förseningen med införlivandet av direktiv (EU) 2019/1 berodde på att införlivandet krävde en omfattande reform av den befintliga estniska processrätten och avkriminalisering av förbud mot samarbete mellan företag. Kommissionen skickade ett motiverat yttrande till Republiken Estland den 29 september 2022, vilket Republiken Estland besvarade genom en skrivelse av den 29 november 2022 i vilken Republiken Estland medgav att den inte hade införlivat direktiv (EU) 2019/1 i tid och upprepade de tidigare angivna skälen till förseningen med införlivandet av direktivet och pekade på behovet av en grundläggande reform av den estniska processrätten.

Direktiv (EU) 2019/1 antogs i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, varför målet omfattades av tillämpningsområdet för artikel 260.3 FEUF. Republiken Estland har underlåtit att uppfylla sin skyldighet enligt artikel 34 i direktiv 2019/1/EG att sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 4 februari 2021 och att utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta. Följaktligen är villkoren för tillämpning av artikel 260.3 FEUF uppfyllda.

Kommissionen yrkar därför att domstolen ska förplikta Republiken Estland att betala ett schablonbelopp och ett vite i enlighet med artikel 260.3 FEUF och att fastställa dessa påföljder i enlighet med kommissionens meddelande om ekonomiska sanktioner i överträdelseförfaranden1 .

____________

1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1 av den 11 december 2018 om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad (EUT L 11, 2019, s. 3).

1 EGT L 1, 2003, s. 1.

1 EUT C 2, 2023, s. 1.