Mål C‑189/08
Zuid-Chemie BV
mot
Philippo’s Mineralenfabriek NV/SA
(begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden)
”Civilrättsligt samarbete – Domstols behörighet och verkställighet av domar – Förordning (EG) nr 44/2001 – Begreppet den ort där skadan inträffade”
Sammanfattning av domen
Civilrättsligt samarbete – Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område – Förordning nr 44/2001 – Särskilda behörighetsregler – Behörighet vad avser skadestånd utanför avtalsförhållanden
(Rådets förordning nr 44/2001, artiklarna 2 och 5. 3)
Artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska, i en tvist avseende skada som orsakats ett företag på grund av att ett förorenat ämne levererats som medfört att konstgödsel som detta företag tillverkar av olika råvaror blivit obrukbar och på grund av bearbetningen av detta ämne, tolkas så, att orden den ort där skadan inträffade avser den ort där den ursprungliga skadan inträffade vid normal användning av produkten för det syfte som denna är avsedd för.
Denna bestämmelse avser inte bara den ort där den händelse ägt rum som förorsakat skadan, utan även den ort där skadan inträffade, såsom ett företags fabrik där detta bearbetat en felaktig produkt som orsakat den sakskada på den bearbetade produkten som drabbat företaget och som varit större än den skada som vidlått produkten i sig. Den omständigheten att den ort där skadan uppkommit beaktas, som inte är densamma som den ort där den händelse ägde rum som förorsakade skadan, gör det möjligt att väcka talan vid den domstol som är den mest lämpade att avgöra saken, särskilt med hänsyn till dess närhet till tvisten och med hänsyn till att bevisupptagningen underlättas. Å andra sidan skulle valet av endast den ort där den händelse ägde rum som förorsakade skadan i ett avsevärt antal fall medföra att de behörighetsregler som föreskrivs i artiklarna 2 och 5.3 i förordning nr 44/2001 blandades samman på ett sådant sätt att den sistnämnda bestämmelsen i motsvarande mån kom att förlora sin ändamålsenliga verkan.
(se punkterna 23, 24 och 29–32 samt domslutet)