Begäran om förhandsavgörande framställd av Nejvyšší soud České republiky (Republiken Tjeckien) den 1 februari 2021 – RegioJet a. s.

(Mål C-57/21)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Hänskjutande domstol

Nejvyšší soud (Republiken Tjeckien)

Parter i det nationella målet

Kärande: České dráhy, a.s.

Övrig part i förfarandet: RegioJet a. s., Česká republika – Ministerstvo dopravy

Tolkningsfrågor

Ska artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/104/EU¹ av den 26 november 2014 om vissa regler som styr skadeståndstalan enligt nationell rätt för överträdelser av medlemsstaternas och Europeiska unionens konkurrensrättsliga bestämmelser (nedan kallat direktivet) tolkas så, att en nationell domstol kan förelägga om att lämna ut bevis trots att kommissionen samtidigt har inlett ett förfarande i syfte att fatta ett beslut enligt kapitel III i Rådets förordning (EG) nr 1/2003² av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (nedan kallat direktivet), vilket medfört att skadeståndstalan avseende en skada som uppstått på grund av en överträdelse av konkurrensrätten har vilandeförklarats?

Utgör tolkningen av artikel 6.5 a och 6.9 direktivet hinder för en nationell lagstiftning som begränsar offentliggörandet av all information som lämnats in i samband med ett förfarande som inletts av en konkurrensmyndighet, även när det rör sig om information som en part på grund av andra rättsliga bestämmelser ska ta fram och lagra (eller tar fram och lagrar), oberoende av ett förfarande om överträdelse av konkurrensrätten?

Kan även den omständigheten, att den nationella konkurrensmyndigheten vilandeförklarat förfarandet efter att Europeiska kommissionen inlett ett förfarande i syfte att fatta ett beslut enligt kapitel III i förordningen, betraktas som att förfarandet har avslutats, i den mening som avses i artikel 6.5 i direktivet?

Är det förenligt med artikel 5.1 i direktivet, jämförd med artikel 6.1 däri, och med hänsyn till direktivets funktion och syfte, att den nationella domstolen tillämpar en nationell bestämmelse, som införlivar artikel 6.7 i direktivet, på olika kategorier av information, i den mening som avses i artikel 6.5 i direktivet, och således fattar beslut om utlämnande av bevis, varvid frågan, huruvida bevisen innehåller information som en fysisk eller juridisk person tagit fram särskilt för en konkurrensmyndighets handläggning av ett ärende (i den mening som avses i artikel 6.5 i direktivet), inte måste prövas förrän bevisen lämnats ut till domstolen?

För det fall att föregående fråga ska besvaras jakande, ska då artikel 5.4 i direktivet tolkas så, att de effektiva åtgärder för att skydda konfidentiella uppgifter, som domstolen vidtagit, kan leda till att käranden eller andra parter i förfarandet och deras ombud inte får tillgång till den bevisning som lämnats ut innan domstolen slutgiltigt har avgjort frågan huruvida den information som lämnats ut, eller delar därav, omfattas av den beviskategori som anges i artikel 6.5 a i direktivet?

____________

¹ EUT L 349, 2014, s. 1.

² EUT L 1, 2003, s. 1.