Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Juzgado de lo Contencioso-Administrativo nº 2 de Valladolid (Spanien) den 5 november 2020 – BFF Finance Iberia S.A.U. mot Gerencia Regional de Salud de la Junta de Castilla y León

(Mål C-585/20)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Juzgado de lo Contencioso-Administrativo nº 2 de Valladolid

Parter i det nationella målet

Kärande: BFF Finance Iberia S.A.U.

Svarande: Gerencia Regional de Salud de la Junta de Castilla y León

Tolkningsfrågor

Mot bakgrund av artiklarna 4.1, 6, 7.2 och 7.3 i EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner:(1 )

Ska artikel 6 i direktivet tolkas så att beloppet på 40 euro under alla omständigheter ska betalas för varje faktura förutsatt att borgenären har specificerat varje enskild faktura i de krav denne framfört till myndigheter och förvaltningsdomstolar eller rör det sig under alla omständigheter om 40 euro per faktura även om kraven har framförts tillsammans och på ett allmänt hållet sätt?

Vad avses i artikel 198.4 i lag 9/2017 med en betalningsfrist på 60 dagar för alla fall och för alla avtal, varav en inledande period på 30 dagar för godkännande och 30 ytterligare dagar för betalningen, mot bakgrund av att det i artikel 23 i direktivet anges följande:

”Offentliga myndigheters långa betalningstider och sena betalningar för varor och tjänster leder till omotiverade kostnader för företag. Det är därför lämpligt att särskilda bestämmelser införs för handelstransaktioner som rör tillhandahållande av varor eller tjänster från företag till offentliga myndigheter, i vilka särskilt betalningstider fastställs som i normalfallet inte överstiger 30 kalenderdagar, om inte annat uttryckligen fastställts i avtalet och under förutsättning av att det är objektivt motiverat mot bakgrund av avtalets särskilda karaktär eller inslag och inte i något fall överstiger 60 kalenderdagar”.

Hur ska artikel 2 i direktivet tolkas? Ska direktivet tolkas så att beräkningsgrunden för den dröjsmålsränta som föreskrivs i detta direktiv ska omfatta den mervärdesskatt som utgår på den tillhandahållna varan eller tjänsten och vars belopp ingår i den aktuella fakturan? Eller är det nödvändigt att göra en åtskillnad beroende på, samt fastställa, den tidpunkt då leverantören betalar in mervärdesskatten till skattemyndigheten?

____________

(1 ) EUT L 48, 2011, s. 1.