Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale civile di Padova (Italien) den 28 augusti 2023 – AR mot Ministero dell’Istruzione e del Merito
(Mål C-543/23, Gnattai1 )
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Tribunale civile di Padova
Parter i det nationella målet
Kärande: AR
Svarande: Ministero dell’Istruzione e del Merito
Tolkningsfrågor
Ska klausul 4.1 i ramavtalet om visstidsarbete, som ingicks den 18 mars 1999 och som återfinns i bilagan till rådets direktiv 1999/70/EG1 av den 28 juni 1999, och den gällande allmänna unionsrättsliga principen om icke-diskriminering i arbetslivet, mot bakgrund av artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas på så sätt att de utgör hinder för en nationell lagstiftning såsom den i artikel 485 i lagstiftningsdekret nr 297/94, enligt vilken – såsom den har tolkats av Suprema Corte di Cassazione (se dom nr 32386/2019, nr 33134/2019 och 33137/2019 meddelade av avdelningen för arbetsrättsliga mål) – visstidsanställda på de ackrediterade icke-statliga skolor som avses i lag nr 62/2000 med avseende på återupprättande av karriär behandlas mindre fördelaktigt än tillsvidareanställda hos Ministero dell’Istruzione e del Merito (utbildnings- och meritministeriet), enbart av det skälet att de inte har klarat ett allmänt uttagningsprov eller att de har undervisat i egenskap av anställda på en lagligen erkänd ackrediterad icke-statlig skola, trots att visstidsanställda lärare på ackrediterade icke-statliga skolor befinner sig i en situation som är jämförbar med situationen för tillsvidareanställda lärare på statliga skolor vad gäller arbetets art, utbildningsvillkoren och arbetsvillkoren, i och med att de utför samma uppgifter och besitter samma pedagogiska, ämnes-, metod-, undervisnings-, organisations-, relations- och forskningsmässiga kompetens, vilken har uppnåtts genom undervisningserfarenhet som i enlighet med samma nationella lagstiftning anses vara likvärdig med den som ska beaktas i samband med tillsvidareanställning på grundval av de permanenta reservlistorna, som nu ska tömmas (se artikel 2.2 i lagstiftningsdekret nr 255/2001)?
Ska de gällande allmänna unionsrättsliga principerna om likhet för lagen, likabehandling och icke-diskriminering i arbetslivet, vilka även slås fast i artiklarna 20 och 21 i stadgan, i artikel 14 i Europakonventionen (vilka är relevanta enligt artikel 52 i stadgan), i den europeiska sociala stadgan, undertecknad den 18 juni 1961, i artikel 157 FEUF och i direktiven 2000/43/EG1 och 2000/78/EG2 , i samband med tillämpning av direktiv 1999/70, tolkas på så sätt att de utgör hinder för en nationell lagstiftning såsom den i artikel 485 i lagstiftningsdekret nr 297/94, enligt vilken det med avseende på återupprättande av karriär vid inplacering i löneklass enbart ska beaktas tjänstetid som lärare i egenskap av anställd hos ovannämnda ministerium eller på årligen ackrediterade skolor, lagligen erkända skolor, glesbygdsskolor eller fristående glesbygdsskolor, skolor för vuxenutbildning och internatskolor för flickor, med den följden att visstidsanställda lärare på ackrediterade icke-statliga skolor med avseende på återupprättande av karriär (som genomförs efter tillsvidareanställningen hos Ministero dell’Istruzione e del Merito) behandlas mindre fördelaktigt och diskrimineras, eftersom dessa inte har rätt till det lönetillägg på grund av tjänstetiden som däremot utbetalas till visstidsanställda lärare på statliga skolor, kommunala skolor, årligen ackrediterade skolor, lagligen erkända skolor, glesbygdsskolor eller fristående glesbygdsskolor, skolor för vuxenutbildning och internatskolor för flickor, vilka vad gäller arbetets art, funktioner, yrkesmässiga tjänster och skyldigheter befinner sig i en situation som är jämförbar med situationen för lärare på ackrediterade icke-statliga skolor samt vad gäller utbildningsvillkoren och arbetsvillkoren i en situation som är jämförbar med situationen för lärare på de ackrediterade icke-statliga skolor som avses i lag nr 62/2000, i och med att de utför samma uppgifter och, genom undervisningserfarenhet, uppnår samma pedagogiska, ämnes-, metod-, undervisnings-, organisations-, relations- och forskningsmässiga kompetens som lärare på ackrediterade icke-statliga skolor?
Ska begreppet jämförbara tillsvidareanställda i klausul 4.1 i ramavtalet om visstidsarbete, som ingicks den 18 mars 1999 och som återfinns som bilaga till direktiv 1999/70, och de gällande allmänna unionsrättsliga principerna om likhet för lagen, likabehandling och icke-diskriminering i arbetslivet, vilka slås fast i artiklarna 20 och 21 i stadgan, tolkas på så sätt att den tjänstetid som visstidsanställda har fullgjort på ackrediterade icke-statliga skolor, inom ramen för erkännande av tjänsteårstillägg, ska jämställas med den tjänstetid som har fullgjorts på statliga skolor, årligen ackrediterade skolor, lagligen erkända skolor, skolor för vuxenutbildning, glesbygdsskolor eller fristående glesbygdsskolor och internatskolor för flickor, i och med att dessa lärare utför samma uppgifter, har samma yrkesmässiga skyldigheter och besitter samma pedagogiska, ämnes-, metod-, undervisnings-, organisations-, relations- och forskningsmässiga kompetens?
För det fall det slås fast att artikel 485 i lagstiftningsdekret nr 297/94 strider mot unionsrätten, är då en nationell domstol enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna skyldig att låta bli att tillämpa den nationella lagstiftning som är i strid med unionsrätten?
____________
1 Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.
1 Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (EUT L 175, 1999, s. 43).
1 Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EUT L 180, 2000, s. 22).
1 Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (EUT L 303, 2000, s. 16).