Förenade målen T‑349/06, T‑371/06, T‑14/07, T‑15/07 och mål T‑332/07
Förbundsrepubliken Tyskland
mot
Europeiska gemenskapernas kommission
”ERUF – Nedsättning av finansiellt stöd – Ändringar av finansieringsplaner utan kommissionens godkännande – Begreppet väsentlig förändring – Artikel 24 i förordning (EEG) nr 4253/88 – Talan om ogiltigförklaring”
Sammanfattning av domen
1. Ekonomisk och social sammanhållning – Strukturella interventioner – Gemenskapsfinansiering – Beviljande av finansiellt stöd
(Rådets förordning nr 4253/88, i dess lydelse enligt rådets förordning nr 2082/93, artiklarna 24 och 25.5)
2. Gemenskapsrätt – Tolkning – Texter på flera språk
3. Ekonomisk och social sammanhållning – Strukturella interventioner – Gemenskapsfinansiering – Utbetalning av finansiellt stöd
(Rådets förordning nr 4253/88, i dess lydelse enligt rådets förordning nr 2082/93, artikel 24)
1. Alla stöd från strukturfonderna som beviljats av dem måste genomföras i enlighet med beviljandebeslutet och bland annat i enlighet med den finansiella tabell som bifogats detta beslut, eftersom detta utgör ett styrinstrument för programplanering som avspeglar den gemensamma ståndpunkt som kommissionen och de nationella myndigheterna kommit fram till. Förändringar i en av kommissionen godkänd finansieringsplan som gjorts utan kommissionens samtycke medför, i princip, att beviljat stöd till programmet i fråga ska nedsättas, detta oaktat hur betydande förändringarna varit ur kvalitativ eller kvantitativ synpunkt.
Riktlinjerna för avslutande av strukturfondernas program från perioden åren 1994–1999, enligt vilka det var tillåtet att öveföra medel mellan de olika åtgärderna i ett program som beviljats finansiellt stöd förutsatt att totalbeloppet för underprogrammet, som det presenteras i finansieringsplanen, inte ökar, måste i detta sammanhang förstås på så sätt att de syftar till att underlätta avslutandet av programmen, i den meningen dels att kommissionen, med stöd av det utrymme för skönsmässig bedömning som den ges i artikel 24 i förordning nr 4253/88 om samordningen av de olika strukturfondernas verksamheter dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamheter, i dess lydelse enligt förordning nr 2082/93, för att bestämma huruvida det är lämpligt eller ej att nedsätta eller dra in ett gemenskapsstöd, accepterade en viss flexibilitet, dels att de förändringar som motsvarade de föreskrivna villkoren således inte skulle medföra en nedsättning, även om dessa förändringar inte hade underställts kommissionen för godkännande. Således ska punkt 6.2 i riktlinjerna, i vilken den nämnda flexibilitetsbestämmelsen återfinns, tolkas restriktivt. I artikel 25.5 i förordning nr 4253/88 föreskrivs nämligen ett formellt förfarande avseende förändringar av finansieringsplaner vilket gäller såväl medlemsstaterna som kommissionen, varför antalet tillfällen när medlemsstaterna kan undantas från att följa detta förfarande utan att riskera att stödet nedsätts i möjligaste mån bör begränsas.
(se punkterna 60, 64 och 72)
2. Vid en bokstavlig tolkning av en gemenskapsbestämmelse ska hänsyn tas till att gemenskapsrättens bestämmelser är avfattade på flera olika språk och att alla språkversioner är giltiga. Således måste de olika språkversionerna jämföras vid tolkningen av en sådan bestämmelse. Nödvändigheten av en enhetlig tolkning av gemenskapsbestämmelserna utesluter att en av språkversionerna bedöms isolerat och kräver att bestämmelserna tolkas och tillämpas i ljuset av de olika versioner som upprättats på de officiella språken, även om detta innebär att bestämmelsen i fråga tolkas och tillämpas på ett sätt som skiljer sig från den ordagranna eller vanliga betydelsen av begrepp som återfinns i en eller flera av dess språkversioner, i strid med kravet på rättssäkerhet.
(se punkt 67)
3. Inom ramen för det system med subventioner som har utarbetats i gemenskapslagstiftningen räcker det inte att visa att ett projekt har genomförts för att kunna göra anspråk på utbetalning av finansiellt stöd. Det nämnda systemet bygger bland annat på att stödmottagaren uppfyller ett antal skyldigheter som ger honom rätt att erhålla det finansiella stöd som föreskrivits. Om mottagaren inte uppfyller alla eller delar av sina åtaganden, såsom iakttagande av de juridiska och ekonomiska ramarna, har kommissionen enligt artikel 24 i förordning nr 4253/88 om samordningen av de olika strukturfondernas verksamheter dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamheter, i dess lydelse enligt förordning nr 2082/93, rätt att ompröva omfattningen av sina skyldigheter härrörande från det beslut i vilket nämnda stöd beviljades. Iakttagandet av förpliktelser vilkas uppfyllande är av grundläggande betydelse för att ett gemenskapsrättsligt system ska fungera tillfredsställande får upprätthållas, genom en påföljd som innebär förlust av en rättighet som har uppkommit till följd av gemenskapsrättsliga bestämmelser, utan att detta innebär ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen.
(se punkt 77)